Nummer 1920 är en älgko, fem eller sex år gammal. Hon ligger på en snöklädd myr i skogarna ett par mil väster om Moskosel i Arvidsjaurs kommun.
I området finns just nu mycket gott om älgar, betestrycket på tallungskogen är hårt.
För en stund sedan sköts älgkon från helikopter med en bedövningspil som inom loppet av några minuter både sövde och bedövade henne. Nu är forskarna på plats vid älgen. Djuret mäts både på längden och på tvären. En person i forskargruppen håller hela tiden koll på älgens andning och temperatur, så att djuret inte far illa.
Blodprov tas och undersökningen av djuret som görs på plats visar också att älgkon är dräktig.
Och så på med det gula halsbandet, märkt 1920. Där sitter GPS-utrustning, sändare och batteri, utrustningen som under tre år ska visa forskare, skogsmän och jägare hur älgko 1920 vandrar i skog och mark.
Sammanlagt nittio älgar har i detta projekt försetts med GPS-utrustning. Trettio av dessa finns i området väster om Moskosel, de övriga har märkts i dels Överkalix, dels i ett område nära Niemisel norr om Råneå. I varje referensområde är tjugo älgkor och tio älgtjurar märkta och GPS-utrustade. För att under tre år förse forskarna med positionsdata.
Skador för miljoner
Initiativet till projektet kommer från markägarna och jägarna.
Älgbetesskadorna kostar markägarna miljonbelopp.
- Första tanken när vi kontaktade jägarna om det här projektet var att få ned skadorna, säger Marcus Jatko, skogsskötselassistent i Sveaskog och ordförande i Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten.
Jägarkåren vill också veta hur älgarna vandrar, bland annat för att ge älgförvaltningsgrupperna ett faktaunderlag till hur licenstilldelningen ska fördelas.
- När det jagas älg finns det väldigt lite älg i det här området utanför Moskosel och i de två andra områdena i projektet, säger Mikael Samuelsson, Jägareförbundet Norrbotten.
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kopplades in.
- För oss är det en unik forskningsmöjlighet att försöka ta reda på till exempel vad det är som styr att älgar återkommer till samma områden, när och hur snabbt vandringen sker, säger professor Göran Ericsson.
Beprövad metod
Älgforskning med hjälp av GPS har skett i cirka tio års tid och gett kunskap som har lett till större förståelse för hur älgar rör sig och hur förvaltningen bör anpassas till detta. Men det finns fortfarande luckor i kunskapen om älgarnas vandring i Norrbottens län, luckor som nu ska täppas till.
Projektet kostar 3,8 miljoner kronor att genomföra.
- Ett kostnadseffektivt sätt för oss att få jobba med nittio djur. Vi får mycket data under de tre åren, säger Göran Ericsson.
Arbetet med att göra älgkon på myren till en del i forskningsprojektet är klart. Veterinären Alina Evans ger injektionen med motmedel till preparatet som hållit älgkon sövd och bedövad.
Går att följa på nätet
1920 piggnar snabbt till, vänder strax på huvudet och tittar på oss en stund. Minuten därefter ställer hon sig upp, tittar på oss igen och vandrar därefter iväg, in i den glesa ungskogen.
Om ett par veckor går det att följa älgko 1920 och de övriga GPS-försedda älgarna i projektet via webbsidan www.alg-forskning.se.
Fast inte i realtid utan med två veckors fördröjning.