Lars - ett sopsorteringsproffs
Med hjälp av ett tränat öga och en van hand ser han till att Pitebornas skräp hamnar rätt. Var sak har sin plats och efter 14 år som renhållningsarbetare på Bredviksberget finns det få saker som Lars Hjelm inte sorterat.
Kanske dags för en vilopaus.
Foto: Maria Johansson
En som hittar på Bredviksbergets avfallsanläggning är Lars Hjelm. Under 14 år har han sett området utvecklas till en anläggning som är så mycket mer än bara en soptipp.
Hjälper folk kasta rätt
På en karta över anläggningen pekar han och arbetsledaren Tomas Gustavsson ut de olika stationerna. Mest känd för Piteborna är rampen man kör upp på och som kantas av containrar avsedda för olika material. Numera sorteras där kabel, elfragment, kompost, ris, metall, trä, brännbart, sammansatt och deponiavfall.
Vid sidan av rampen finns upplag för betong, stubbar, vitvaror, elektronik och farligt avfall.
Lars Hjelm behärskar de flesta sysslorna på anläggningen men håller ofta till på rampen där han hjälper besökare att kasta rätt saker i rätt container. Något som kan vara nog så svårt när man står där med ett släpvagnslass med blandat innehåll efter en garagerensning.
Kundkontakten det bästa
- Kontakten med folk är det bästa med jobbet. Det och att få vara ute och röra på sig. Jag försöker bemöta alla på ett trevligt sätt och folk är oftast väldigt tacksamma över att få hjälp, säger han.
Bilden som många har av en soptipp som ett stinkande ställe som präglas av ett gigantiskt sopberg, kommer på skam när man besöker Bredviksberget. Med dagens kunnande och återvinningsmöjligheter är det bara några procent av soporna som folk kommer in med som hamnar på sopberget. Dit hör isolering, gips, asbest, porslin och större mängder glas.
- Trä flisas upp och används som bränsle i SCA:s panna. Metall och kabel körs till Stena och det brännbara körs till Boden där det eldas upp, säger Lars Hjelm.
Slängde bort betygen
För Lars handlar mycket av jobbet på Bredviksberget om att ta emot skräp och se till att det kastas i rätt container men då och då får han agera sopdetektiv och hitta rätt på saker som kastats av misstag. Han berättar historien om kvinnan som råkat kasta sina nycklar i containern med brännbart. Genom att ta reda på vilken tid nycklarna hamnade där kunde han räkna ut i vilken hög skräpet tömts och sedan leta igenom den högen för hand och så småningom hitta nycklarna.
- En annan gång var det en person som råkat slänga sina gamla originalbetyg i pappersinsamlingen. Det lyckades vi hitta på mellanlagringen av papper, säger Lars.
Bränder och granater
Efter 14 år på Bredviksberget har han varit med om det mesta. Han har bevittnat en brand som orsakats av en kastad nödraket som utlöstes när den pressades ihop i brännbart. Han har varit med om polispådrag efter att man hittat en outlöstgranat som någon kastat på tippen. Anekdoterna är många. Som i de flesta jobb med täta kundkontakter finns det, liksom bland sopor, också vissa kommentarer som är mer vanligt förekommande än andra. I Lars fall är det uppe på rampen när folk vill kasta allt i brännbart med orden: Allt brinner vid rätt temperatur!
- Ja det har man hört några gånger, säger Lars och skrattar.
Bredviksberget
Bredviksberget startade som en bränngrop/soptipp. Enligt uppgift någon gång på 50-talet.
Där finns 12 fast anställda, plus en entreprenör.
2009 tog anläggningen emot 42 000 ton material (exklusive jord och betong).
87 procent av det inlämnade återanvänds i form av till exempel fjärrvärme, biobränsle, kompostering och materialåtervinning. (massaindustrins avfall borträknat).
Isolering, gipsskivor och porslin är material som i dagsläget inte går att återvinna.
Brännbart material är vanligast förekommande.
Elektronikavfallet är det som ökar mest.
Där finns 12 fast anställda, plus en entreprenör.
2009 tog anläggningen emot 42 000 ton material (exklusive jord och betong).
87 procent av det inlämnade återanvänds i form av till exempel fjärrvärme, biobränsle, kompostering och materialåtervinning. (massaindustrins avfall borträknat).
Isolering, gipsskivor och porslin är material som i dagsläget inte går att återvinna.
Brännbart material är vanligast förekommande.
Elektronikavfallet är det som ökar mest.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!