Frågan kan osökt ställas om det över huvud taget finns andra damspelare ute i landet som kan mäta sig med pionjären Christina Åhman i Arvidsjaur när det gäller aktiva spelår. Hon har som spelare ”överlevt” flera generationer damlirare och har till och med haft glädjen att få agera målvakt i samma lag som sin egen dotter Yvonne som i mera är tre år spelade mittback framför mamma Ki.
– Det finns säkert en hel del veteraner även inom damfotbollen men speciellt vanligt torde det väl knappast vara att någon börjar som seniorspelare redan som 13-åring och sedan fortsatt i mera än tre decennier framåt, siar profilen Ki som i sammanhanget dock vill poängtera att hon under de första åren som aktiv blandade målvaktssysslan med att emellanåt vara utespelare.
Christina Åhman är också noga med att betona att det i hennes klubb under åren fostrats ett flertal unga duktiga målvakter som hon har delat keeperjobbet med.
– Det är tjejer som jag själv varit med om att träna fram och som jag absolut aldrig haft för avsikt att skuffa undan – snarare då tvärtom, försäkrar den nu 69-åriga målvaktsveteranen.
Christina Åhman menar att dagens damfotboll inte på något sätt går att jämföra med hur det såg ut i slutet av 1960-talet när hon startade sin karriär.
– Utvecklingen inom damfotbollen har varit enorm genom åren. Till en början handlade det mest om ”sparka och spring” men i dag är ju damspelare nästan lika bra som herrarna när det gäller såväl teknik, taktik som kondition, säger veteranen Ki som parallellt med sitt aktiva agerande också under många år varit en uppskattad ungdomstränare på flicksidan.
Till och med så framgångsrik att hon år 2004 tilldelades utmärkelsen ”Årets kvinnliga idrottsledare i Norrbotten”.
Under hela sin aktiva tid spelade Åhman endast i moderklubben IFK Arvidsjaur. En förening som tillhör pionjärerna inom länet damfotboll. Man startade exempelvis hela femton år tidigare än nu allsvenska Piteå IF med seniorlagsfotboll.
– Vi har haft många duktiga årgångar men sportsligt sett var nog en säsong i början på 90-talet allra bäst då vi bara var ett enda mål ifrån att ta steget upp till dåvarande ”tvåan”, minns Ki.
Dampionjären som ”överlevde” flera generationer damlirare fick som redan nämnts till sin stora glädje även nöjet att under tre säsonger agera målvakt i samma lag som sin egen dotter Yvonne innan dottern en bit in på 2000-talet flyttade till Småland där hon fortsatte spela, nu för Norrhammars IK i Jönköping.
– Det var fantastiskt kul och jag vet att Yvonne också upplevde det positivt och lite speciellt att under några år få spela libro framför morsan i målet, skrattar Ki.
Den nu snart 70-åriga målvaktsveteranen upplever den fina laggemenskapen som det mest minnesvärda från sin långa karriär.
– Liksom förstås alla trevliga Gotiha Cup-deltagande i Göteborg med olika ungdomslag som man aldrig kommer att glömma, fastslår hon avslutningsvis.