Så försöker jag vara textilsmart

Maria Embertsén om att hennes generation tyvärr inte lärt sig att laga och lappa.

Noppiga ulltröjor får en omgång med en speciell ”noppsten”.  // Byxor med hål på knäet, en ulltröja med hål på ärmen, omöjliga fläckar på en annan favorittröja och en sko med trasig söm och hål i sula. Alla går att laga och använda igen!

Noppiga ulltröjor får en omgång med en speciell ”noppsten”. // Byxor med hål på knäet, en ulltröja med hål på ärmen, omöjliga fläckar på en annan favorittröja och en sko med trasig söm och hål i sula. Alla går att laga och använda igen!

Foto: Maria Embertsén

Miljö2019-10-19 06:00

Hösten är här och för min garderob betyder det att ulltröjor och kängor får komma upp från förrådet. När jag packar dom ser jag att en söm har gått sönder på en sko och det är hål i sulan.

Ulltröjorna luktar lite konstigt och så noppiga dom blivit. Såg dom verkligen ut så när jag packade ner dom? Det är lätt att snegla på allt det nya som butikerna skyltar med men egentligen är det ju inte så svårt att laga skor och noppa tröjor.

.

De senaste 17 åren har vår konsumtion av textiler ökat med 30 procent. Samtidigt slänger vi cirka 7,5 kilo textilier per person och år enligt Naturvårdsverket. Mer än hälften av det är inte ens trasigt och det som är trasigt skulle i många fall gå att laga. Tyvärr har min generation inte lärt sig att lappa och laga.

Kläder har inte lika stort värde för vi kan köpa en ny tröja för 99 kronor eller ett par skor för 249 kronor på någon av de stora kedjorna. "Fast fashion", där det egentliga priset betalas av någon annan.

.

Naturvårdsverket uppger att 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan sker vid tillverkningen. Därför är det viktigt att se till att vårda och laga så att plagget kan användas länge. Det tvättas till exempel alldeles för mycket idag vilket gör att plaggen slits snabbare. Ofta räcker det med att tvätta specifika fläckar eller att hänga ut plagget på vädring.

Om ett plagg går sönder går det många gånger att laga. Kan man inte själv finns duktiga skräddare och skomakare man kan ta hjälp av. Tänk om RUT-avdraget skulle gälla även för arbeten som förlänger livslängden på våra kläder och skor? Det om något skulle bidra till hållbarhet.

Flera varumärken har nu börjat erbjuda lagning av sina kläder och skor – ett fantastiskt initiativ! Det borde vara ett krav att varumärken tar ansvar för sina produkter. Går dom inte att laga så ska materialet kunna återanvändas.

Tyvärr är tekniken för återanvändning av vissa fibrer inte helt på plats än, därför är det bättre att helt enkelt använda plagget längre.

.

För dig som vill ha tips om hur man bäst vårdar sina kläder, som vill veta olika materials miljöpåverkan och få råd kring hur man ska tänka när kläderna nått sitt slut ska kika in på Textilsmart.

Det är en kampanj som ska inspirera konsumenter till att göra medvetna val kring kläder och textil, vilket bidrar till en mer hållbar planet.

Kampanjen är en samverkan mellan Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen och de har både en hemsida och Instagram med samma namn som kampanjen.

.

Vill man ändå inte ha kvar ett plagg går det utmärkt att sälja vidare eller skänka till second hand. Och glöm inte att köpa begagnat. Det är viktigt, för det hjälper ju inte att vi skänker mer kläder om ingen köper. Det ska jag försöka bli bättre på!

.

Nu ska tröjor noppas, skorna skickas tillbaka till Kavat för att lagas och de trasiga kläderna ska lämnas till en skräddare för att lappas. De omöjliga fläckarna på min favorittröja kanske jag broderar över, då får den ett nytt liv utan att jag känner mig som en slarver.

#textilsmart

Kampanjen Textilsmart ska inspirera konsumenter att göra medvetna val kring kläder och textil vilket bidrar till en mer hållbar planet. Syftet är att höja kunskapen om miljöpåverkan i alla led från det att kläder och textilier produceras, säljs, används tills de återvinns och slängs. Kampanjen ingår i ett treårigt regeringsuppdrag (2018-2020) som Naturvårdsverket har fått i samverkan med Kemikalieinspektionen och Konsumentverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om