Ett femtiotal instanser har svarat på Naturvårdsverkets förslag om åtgärder mot nedskräpning, som verket tagit fram på regeringens uppdrag. Helsingborg är en av kommunerna som vill att även ringa nedskräpning ska ge böter.
– Det är olagligt att skräpa ner, därför tycker vi att det borde bötfällas också, säger Elisabeth Lindkvist, utvecklingsingenjör på kommunen.
Att bötfälla nedskräpning har ett signalvärde, anser både Naturvårdsverket och kommunen.
– Och bötfäller man då inte när det händer kan effekten av att det är olagligt minska, säger Elisabeth Lindkvist.
Elva instanser är för att nedskräpningsboten ska utökas, bland dem finns Sveriges kommuner och landsting (SKL).
– Det gäller just att behålla signalvärdet, även den mindre nedskräpningen ska bötfällas, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKL.
I dag är nästan 80 procent av skräpet tobaksrelaterat, visar en undersökning från Håll Sverige Rent. Johanna Ragnartz, vd på organisationen, säger att lagen om nedskräpning just nu är otydlig, och att den behöver bli rakare, exempelvis genom att all nedskräpning bötfälls.
– All nedskräpning är ju redan förbjuden, säger hon.
Exakt hur bötfällningen av ringa nedskräpning ska se ut i praktiken är aktörerna osäkra på. Att fånga någon som skräpar ner på bar gärning menar de inte alltid är möjligt, och polisens resurser är knappa och räcker inte till.
Naturvårdsverket föreslår inte att nedskräpningsboten ska utökas, men vet att flera tycker att boten borde gälla även fimpar och snus. Myndigheten tror dock på andra åtgärder än att straffbelägga, som exempelvis informationskampanjer.
– Vi tycker absolut inte att det är okej att skräpa ner, men vi tror inte att straffbeläggning ger det bästa resultatet, säger Emma Sjöberg, miljöjurist på Naturvårdsverket.
Miljöminister Karolina Skog (MP) menar att boten för nedskräpning bara är ett av många medel mot nedskräpning. Om den ska utökas vill hon inte uttala sig om.
– Det är jättebra att frågan kommit upp på dagordningen och att medvetenheten ökar, säger hon.
– I slutändan är ju det här en beteendefråga, var och ens eget ansvar, fortsätter Karolina Skog. (TT)