Orsaken till detta är okänd. Det har antagits att en ökande frekvens av artros beror på att människorna i västvärlden blivit allt äldre och allt fetare – men så är inte fallet enligt forskarna bakom studien.
Deras resultat, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att artros i knäna ökat påtagligt i befolkningen, även när hänsyn tas till övervikt och ålder.
Artros innebär att det uppstått en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk i lederna. Symptomen är mer eller mindre svårartad smärta och värk.
Knäartros är den absolut vanligaste varianten. I Sverige drabbar knäartros nästan 14 procent av alla personer över 45 års ålder.
I studien har forskarna granskat 1 581 skelett från människor som levde under industrialismens barndom under 1800-talet fram till början av 1900-talet.
Dessa har jämförts med 819 skelett från våra dagar. Alla personerna var över 50 år när de dog, och deras BMI, kroppsmasseindex – ett mått på övervikt – var känt i samtliga fall.
Intressant nog led bara 6 procent av människorna från industrialismens barndom av knäartros, medan hela 16 procent av skeletten från våra dagar visade spår av sjukdomen. Frekvensen av knäartros har med andra ord mer än fördubblats under 1900-talet.
Forskarna jämförde också med 176 skelett från förindustriell tid. Analysen visar att knäartros förekom långt tillbaka i historien, men i ganska låg frekvens, hos cirka 8 procent bland de äldre – en siffra som ligger mycket nära den från 1800-talet.
Frågan är vad som hänt sedan 1900-talets början. Om inte orsaken till ökningen är att befolkningen åldrat och blivit fetare, vad beror trenden på?
Forskarna har inga säkra svar, men de misstänker att fysisk inaktivitet kan vara boven i dramat. Folk rör sig mindre än förr. Resultatet blir att de utvecklar tunnare brosk. Detta kan möjligen vara den ultimata orsaken till artrosepidemin. (TT)