Systrarna Brydling är uppvuxna i Bålsta med en mamma som kommer från Vindelgransele i Västerbotten, medan pappans släkt kommer från Gotland.
- Familjen har ett stort matintresse och vi brukar alltid skämta om vad vi ska ut och jaga för mat i dag. Norrlandssläkten jagar och vi är med i jaktlaget. Vi har av tradition fått inpräntat att ingenting får förfaras och att man ska ut i skogen för att plocka reda på det som skogen har att erbjuda. Vår mormor hon kunde allt, säger Ulrika.
Efter många år med mat både i Sverige och utomlands valde systrarna att starta eget, i form av restaurangen Baggårdens Värdshus i Härjedalen.
- Men efter ett år så köpte vi ett ställe i Åre. Marmite, som restaurangen hette, hade vi i nio år och här arbetade vi med det bästa som kom från trakten. Hos oss kom man och åt fem eller sju rätter med tillhörande drycker och det kunde vara allt från hjortronläsk, öl eller vin. Vi fick ripor från Vilhelminafjällen som vi själva plockade, folk som fiskade fjällfisk och ren från närliggande sameby. Själva plockade vi under höstarna svamp och bär.
Klimatsmart
Efter åren med Marmite har de frilansat, ofta pratar de om hållbar utveckling och klimatsmart mat.
Här kommer det vilda in som handen i handsken.
Ulrika och Carina har även tävlat en hel del. Först i Team Milko OS 2004, sedan kom Carina med i kocklandslaget 2005. Ulrika har också varit tränare av juniorkocklandslaget inför OS 2008.
Hur kom det sig att ni valde att göra "Laga vilt från skog och sjö"?
- Vi jobbar gärna med det som är naturligt och hållbart och det är väldigt naturligt för oss att göra en kokbok om det som finns runt hörnet. Vi vill med boken visa på att det inte är svårt eller dyrt att kunna laga vilt. Detta är en bok både för stadsbor och jägare. Vi tycker att man kan äta vilt mycket mer även som vardagsmat och kanske på ett nytt sätt, säger Ulrika.
Hur förhåller ni er till traditionella tillagningssätt och mer moderna?
Vi har alltid fått lära oss hur viktigt det är att ta vara på naturens resurser på ett bra sätt. Fiska för husbehov, plocka bär och svamp, jaga och hjälpa till med allt vad det innebär. Men även om vi har massor av traditionella smaker så kan man faktiskt få modernisera sina smaker emellanåt. Hela boken är lite av vad vi äter nu under de perioder som råvarorna är bra. Däremot är det fortfarande väldigt viktigt hur saker och ting tas om hand. Gammelfarfar fiskade, rökte och torkade för att kunna njuta av fisk under andra tider, mormor torkade svamp, bär och ris för att göra drycker och sylt. Det är ovärderlig kunskap.
Visar verkligheten
Hur viktigt är det att använda
säsongens råvaror?
- Oerhört viktigt. När det är säsong är råvarorna som bäst och det är då man får frossa, däremellan får man längta eller om man lyckats fylla frys eller om man har syltat, saftat och torkad för att kunna njuta i annan form.
I boken finns blodiga jaktbilder. Berätta varför ni har valt att ta med det.
- Väldigt enkelt - för det är så det ser ut. Vi vill visa hur verkligheten ser ut för alla som inte har förmånen att själva kunna få delta ute skogen lika mycket som vi. Alltid mycket roligare och godare om man har koll på vad man äter, tycker vi.
Vildsvin i snön
Ni har jobbat både med gourmetmat och mat tillagad över öppen eld i skogen. Vad föredrar ni själva?
- Det bästa som finns är god mat! Oavsett om den är tillagad över öppen eld i skogen eller mer bearbetat på krogen. Så länge det är bra grundråvaror så kommer maten att bli god. Vi brukar säga att det inte är svårt att vara duktig kock om man har bra råvaror.
Har ni någon stund från tillkomsten av
boken som ni minns extra mycket?
- Vi är mest vana att jaga älg och när vi under vintern var med på vildsvinsjakt och det helt plötsligt går flera vildsvin max tio meter ifrån oss, det var så häftigt! Det var så mycket snö att de gjorde små rodelbanor i snön och vi nöjde oss med att bara titta. De däremot blev väldigt rädda när de upptäckte hur nära de var oss.
