Arbetet med upprätta Europas största vindkraftpark i Piteå kommun började redan för 16 år sedan.
Tillsammans med Uppsala metrologiska institut började Svevind att göra vindmätningar och beräkningar.
– För 20 år sedan fanns det en myt att det bara blåser längs kusten samt i fjällen, och att det var där vindtillgångarna fanns. Men efter vindberäkningar hittade vi flera områden mellan kusten och fjällen, bland annat i Markbygden. Eftersom det är snälla kullar och inte skarpa berg var och är det ett väldigt intressant område, säger Kristina Falk, tillståndsansvarig på tyskägda Svevind.
Någonting som också spelade in är att två stora kraftledningar går genom området på vardera sidor.
– Det var en jättebra början med den tillgången. Stor del av marken ägs av Sveaskog och SCA, vilket är en jätteviktig förutsättning för marktillgången. Det blir mycket mer jobb om man skulle ha fler privata markägare då det blir svårare att förhandla, säger Kristina Falk och fortsätter:
– Sedan var området hårt drivet i expansivt skogsbruk av de stora skogsbolagen. Naturvärdet var förhållandevis lägre eftersom att det varit expansiv skogsbolag. Det var början då vindtillgången är det viktigaste samt säkra marktillgången och el-leverensan. Det är tre väldigt viktiga faktorer för att inleda arbetet med att bygga upp en vindkraft.
I november 2003 informerades byborna i Långträsk och Koler att området kunde bli en testanläggning.
– Enda kontrasten är att vi får se en stor vinge i naturen, jag förstår inte varför vi ska vara negativa till det här, sa bybon Arne Pettersson, från Långträsk, till PT då.
Kristina Falk, som varit med i tio år i Svevind som drivit tillstånden, menar att det varit viktigt för företaget att ha bra kontakter med myndigheter, organisationer och närboende.
– Vi ville skapa en förankring i bygden då det inte är någon idé att hålla på om alla är emot det. Vi ville skapa bra kontaktsvägar med bybor men även med myndigheter och Piteå kommun, säger hon.
Efter några års planläggning lämnade Piteå kommun in en tillåtlighetsansökan och i mars 2010 gav regeringen tillåtlighet för hela vindkraftprojektet.
Efteråt delegerades ärendet till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i Norrbottens län för att ge tillstånd och fastställa slutgiltiga villkor.
– Det var helt fantastiskt. Sedan tyckte myndigheten att området var alldeles för stort att ge tillstånd i ett svep. Därför valde vi att dela upp tillstånden i totalt tre etapper.
Redan år 2008 byggdes tolv vindkraftsverk på Dragaliden, men de verken ligger utanför regeringens tillstånd.
Den första etappen godkändes av miljöprövningsdelegationen 2012 och bara veckor efter började arbetet med etappen.
Två år senare godkändes den andra i tappen och först i juni i år fick den tredje och sista etappen ett slutgiltigt godkännande.
Det betyder att Markbygden Vind AB nu har tillstånd för att sätta upp totalt 1001 verk vilket blir Europas största vindkraftspark.
– Man lägger ut väldigt mycket pengar under många år innan man får "pay back". Det gäller att vara ekonomiskt uthållig och att ha ett driv för det, säger Kristina Falk.
Europas största vindkraftprojekt har inte bara varit en spikrak resa för Svevind.
2014 kom ett besked att vindkraftutbyggnaden stannade av på obestämd tid då ägarna inte hittade finansiering för 77 verk i Ersträsk. Sedan dess har projektet delats upp mellan Svevind och Enercon, som valt att ta hand om olika delar.
Först 2017 stod det klart att Enercon i egen regi skulle bygga de 77 verken under året.
– Det har varit en del motgångar. Men vi från Svevind jobbade på, sedan vet jag inte om ägarna hade ont i magen ibland (skratt). Men kriser ger ju också möjligheter att utvecklas och utvecklingen i branschen har varit fantastisk.