Med dagens byggstandard har ett vindkraftverk 20-25 års livslängd.
Parallellt ger miljötillstånden klartecken för en maximal driftstid på 30 år per enskilt verk.
Sedan är det slut.
Och frågan är vad som händer i framtiden när 1.101 vindkraftverk står uttjänta, obrukbara och utspridda över ett 1 gånger 5 mil stort landområde i Markbygden?
1,3 milj avsätts
– Det finns noga reglerat i miljötillstånden att verksamhetsutövaren, bolaget bakom etableringen, äger skyldighet att städa upp efter sig när den dagen blir aktuell, förklarar Kristina Falk, miljö- och tillståndsansvarig på Svevind.
I "god tid" ska en avrustningsplan upprättas – och för varje nedmonterat verk ska även öronmärkta pengar löpande ha samlats på hög.
– Inför varje ny driftsstart avsätts 300.000 kronor per vindkraftverk.
– Dessutom ska 100.000 kronor skjutas till årligen, från år tio, och under tio års tid, baserat på dagens penningvärde. Det ger i slutändan 1,3 miljoner kronor per vindkraftverk, säger Kristina Falk.
Föränderlig teknik
Dessa pengar hanteras fullt ut av miljömyndigheten och vartenda öre är vigt för verkens framtida nedmontering.
– Vissa aspekter är däremot svåra att slå fast med exakthet eftersom tekniken i framtiden lär förändras och utvecklas.
– I dag är livslängden 20–25 år på ett vindkraftverk men om något eller några decennier kan förutsättningarna vara helt andra, menar Kristina Falk.
– Därför är det inte enkelt att precisera ett bortstädande, när och exakt hur det ska gå till.
Skrotning/återvinning
– Det är ingen tvekan om att verksamhetsutövaren har fullt ansvar. Och med öronmärkta pengar sparade finns också ekonomiska garantier.
Om inget annat gäller i framtiden ska rotorbladen av fiberarmerad plast plockas ner, liksom tornen av betong och stål, plus generatorn.
Återvinning eller skrotning är begrepp som gäller för dagen.
Återuppbyggnad, restaurering, vidareutveckling är parametrar som kan aktualiseras i framtiden.
Betongfundament
Betongfundamenten som byggs som markstöd till tornen ingår också, enligt miljötillståndet, i det som ska städas bort.
Dock lär den åtgärden bli omdiskuterad den dagen frågan aktualiseras.
– Ur miljösynpunkt vore det bättre att lämna kvar fundamenten, har Svevinds operative chef Mikael Kyrk klart fastslagit.
– Det kostar ur alla aspekter betydligt mer än det smakar att plocka bort dem, anser han.
Transporttätt
Enligt vindkraftbolagets beräkningar krävs det 150 lastbilstransporter tur och retur för att frakta bort ett enda betongfundament.
För etapp 1 med 314 snurror innebär det 47.000 tur-och-retur-transporter.
Ska hålen som uppstår fyllas igen krävs det ytterligare lika många lastbilstransporter fram och tillbaka med fyllnadsmassor.
– Som sagt, enligt miljötillståndet ska marken återställas, verksamhetsutövaren bär ansvaret, pengar kommer avsätts, men exakta detaljer upprättas först i avrustningsplanen längre fram i tiden, säger Kristina Falk, från Svevind.