Annika Engstrand bor i Alvik utanför Luleå och hon går nästan varje dag en runda upp på Långberget med golden retrievern Diesel. På tisdagens runda hade hon två hundar med sig när hon fick syn på något längre fram i skoterspåret. Eftersom hon sommartid ofta ser orm på dessa promenader såg hon ganska snart att det var en stor huggorm som låg på snön.
– Jag har då aldrig sett en så här liggandes på snön. Jag fick ju lite bråttom att hålla in hundarna men jag tog en bild i alla fall.
Hon uppskattar att ormen var runt halvmetern lång och ganska grov.
– Den ringlade inte iväg eller något. Den bara låg där och solade sig.
Linda Johansson är koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen. Ibland hör människor av sig till Länsstyrelsen om ormobservationer.
– Jag har hört talas om just det här men jag har själv aldrig sett någon orm på snön. Jag hade gärna gjort det.
Det är oftast hannarna som har det här beteendet berättar hon.
– Det är faktiskt inte ovanligt att de kommer upp och krälar på snön, de vill upp i solen för att få igång ämnesomsättningen och spermieproduktionen.
En mörk orm på vit snö blir ju väldigt tydligt exponerad inte bara för människor utan också för exempelvis rovfåglar men den här tiden tar de fler risker, säger Linda Johansson.
– Driften att reproducera sig är starkare.
Under vintern kryper huggormarna in i skrevor och under stenar.
– De tar sig in där det går att krypa långt ner så de inte nås av kylan.
Linda Johansson påminner om att huggormarna är fridlysta och att man ska försöka störa dem så lite som möjligt när man träffar på dem.
– Det är ju en viktig tid nu, inte bara för ormarna utan också för fåglar som börjar bygga bo och andra djur.