Från och med julilönen kommer alla norska sjuksköterskor på kommunnivå och med mer än tio år i yrket att ha en årslön på minst 500 000 kronor, detta efter en överenskommelse mellan arbetsgivarna och norska sjuksköterskeförbundet. Liknande villkor gäller sedan tidigare på de statliga norska sjukhusen.
Camilla Eriksson Sundberg, Vårdförbundets avdelningsordförande i Norrbotten, konstaterar att löneutvecklingen för de svenska sjuksköterskorna ligger långt efter grannlandet.
– Om man jämför med de framgångar vi har haft hittills, är vi inte ens i närheten av vad man har lyckats med i Norge. Att satsa på erfarna sjuksköterskor ger så många vinster. De stannar kvar hos sin arbetsgivare, lockas inte till bemanningsbolag eller att starta eget.
Vårdförbundets riksordförande Sineva Ribeiro uppger för tidningen Vårdfokus att de nya norska villkoren riskerar en svensk sjuksköterskeflykt, och hon kräver att svenska arbetsgivare agerar.
Även Camilla Eriksson Sundberg ser faran.
– Då säger jag bara: grattis Norge. Må bäste arbetsgivare vinna. Arbetsmarknadens krafter styr, och våra medlemmar väljer förstås de som värdesätter oss bäst.
Samtidigt uttrycker hon optimism gällande det nya centrala, svenska löneavtalet mellan arbetsgivaren, Sveriges kommuner och landsting, och Vårdförbundet.
Facket tog strid och fick igenom kriteriet "särskilt yrkesskicklig" i det treåriga löneavtalet.
– "Särskilt yrkesskicklig" är ett nyckelbegrepp för oss. Därigenom hoppas vi att avtalet genererar löneökningar på motsvarande 10 000 kronor till var fjärde sjuksköterska, biomedicinisk analytiker, barnmorska och röntgensjuksköterskorna i kommande tre år. Om arbetsgivarna i vård-Sverige förstår vikten av att premiera erfaren personal, då gynnas både arbetsmiljö och patientsäkerhet.
Finns det inte risk för godtycklighet och orättvisa bedömningar som innebär A- och B-lag?
– Absolut. Det finns alltid en rädsla kring att fel personer premieras. Därför så viktigt med ett väl definierat begrepp för att minimera misstag. Detta kräver också trygga chefer som har modet att våga särskilja. Inom vården har det annars varit att alla ska få ungefär lika mycket, men det funkar ju inte.
Camilla Sundberg Eriksson understryker vikten av större lönespridning.
– Vi är nöjda med ingångslönerna, men problemet är att spannet till de som har 20-30 år i yrket kan vara så lågt som 5 000 kronor. Och de yrkesskickliga sjuksköterskorna finns ofta just bland de som är 40 år och uppåt. Just därför tror vi på det nya löneavtalet.
Vårdförbundet vill se en större lönespridning redan när de nya lönerna sätts lokalt i höst och Camilla Eriksson Sundberg jämför med andra akademiska sektorer.
– Bland exempelvis civilingenjörer finns en helt annan löneutveckling och -spridning. Vad gör oss akademiker inom sjukvården till ett undantag?
Hon hoppas nu att grannlandet blir ett föredöme för de svenska arbetsgivarna inom vården.
– Norge kan bli en vägvisare. Jag ser med spänning fram emot om även vi i Sverige äntligen är på väg åt rätt håll, säger Vårdförbundets ordförande i Norrbotten.