Vaccinförstärkaren bygger på ett särskilt protein som tillverkas av jäst och som man odlat fram i det bioprocesstekniska laboratoriet vid LTU. Proteinet som är mucinliknande har en förmåga att själv söka upp relevanta delar av immunförsvaret. "Tack vare proteinets många sockerkedjor kan celler lättare ta upp vaccinet och snabbare signalera till andra delar av immunsystemet hur det ska svara på vaccinet. Resultatet blir att vaccinet får kraftigare och bredare effekt."
Lyckade försök på möss
Upptäckten att använda jäst för att få fram en vaccinförstärkare har gjorts av sju forskare vid LTU som jobbat med projektet i ett antal år i samarbete med Karolinska Institutet och Recopharma AB. Man har hunnit så långt i projektet att man gjort försök på möss med lyckat resultat.
- Vi har mätt effekten med vaccinförstärkaren med ett vanligt vaccin och sett att med förstärkaren har effekten av vaccinet varit betydligt starkare, säger Magnus Sjöblom, forskare vid LTU, som varit med i projektet.
Han beskriver också att djurstudierna visade att vaccinförstärkaren kan användas för att oskadliggöra cancerceller.
Positivt för folkhälsan
Forskarna beskriver hur vaccinförstärkaren kan få en positiv effekt på folkhälsan, framför allt i tredje världen, där fattigdomen är utbredd. Magnus Sjöblom exemplifierar:
- Vaccin mot hepatit (twinrix) tas i dag i tre doser inom en period av omkring sju månader. Med en vaccinförstärkare kan det i framtiden räcka med ett spruttillfälle för att få livslångt skydd. Det här förenklar för fattiga människor på landsbygden som kan ha svårt att ta sig till sjukvården flera gånger för att få vaccinationssprutor.
Några försök på människor har ännu inte gjorts. För att nå dit krävs pengar och på LTU jobbar man för fullt med att hitta fortsatt finansiering av projektet. Exakt hur mycket pengar det handlar om för att kunna gå vidare kan Magnus Sjöblom inte säga men det rör sig om tiotals miljoner kronor. Om pengarna kommer in tror han att man inom fem till tio år kan ha en fungerande vaccinförstärkare ute på marknaden.
- Det här är en för stor och för viktig upptäckt för att den inte ska tas vidare, säger han.