Många frågetecken återstår efter tragedin på ön Storsandskär utanför centrala Umeå under söndagen, den värsta flygplansolyckan i Sverige på 30 år.
Bror Tingvall, tidigare ordförande för Luleå-Boden flygklubb, har följt rapporteringen och konstaterar att den enmotoriga flygplansmodellen, australiska GippsAero GA8 Airvan, är mycket sällsynt i Sverige.
– Det finns extremt få av dem, troligen bara två stycken, säger han.
Hur stor betydelse har det faktum att planet var enmotorigt?
– Ingen betydelse alls. Jag tror inte att olyckan har att göra med att motorn skulle ha stannat. I så fall hade piloten kunnat glidflyga och landa på flygplatsen igen. Det kan alla piloter hantera.
Planet hade vid tiden för kraschen varit uppe i luften i drygt 40 minuter. Flera filmer visar hur planet går i spinn och kraschar vertikalt från hög höjd, med nosen rakt i marken.
– Att planet går i spinn på det sättet är mycket ovanligt, säger Bror Tingvall.
Generellt tyder detta, enligt honom, på framförallt två olika scenarion som kan ha föranlett haveriet.
1. Flyglanet har "stallat" (från engelskan), en överstegring av planet som gör att vingarna förlorar flygkraften.
– Det kan bero på att planet har haft för låg fart. Det är mest sannolikt, rent statistiskt.
2. Ett tekniskt fel.
– Nästan uteslutet. Att ett plan skulle bli okontrollerbart på grund av att något tekniskt har gått sönder, händer en gång på flera miljoner. Under mina 40 år som pilot har det aldrig hänt.
Ett tredje scenario kan vara att något dramatiskt har skett inne i planet, strax innan haveriet.
– En fallskärm kan ha lösts ut och fastnat i ett roder, som sedan har slitits bort. Då blir planet ostyrbart, säger Bror Tingvall.
Utöver piloten fanns åtta fallskärmshoppare ombord på det havererade planet och samtliga omkom i kraschen, däribland en kvinna som kommer från Piteå.
Bror Tingvall tycker att antalet personer ombord är anmärkningsvärt.
– Planet lyfte med hög startvikt. Såna här plan har en lastförmåga runt 800 kilo. Har maxlasten överskridits, kan det ha inverkat. Likaså hur hopparna var placerade i planet, hur tyngdpunkten har legat. Då kan ett plan "ståla" även i högre fart.
– Haverikommissionen kommer fokusera på just om planet har haft för tung last, eller varit lastat felaktigt. De får utgå från hur mycket fallskärmshopparna vägde tillsammans, med fallskärmarna. Flygplan kan flyga överlastade men risken ökar alltid att något kan hända. Ju högre last, desto fortare måste man flyga, säger Bror Tingvall.
För två år sedan ingick Bror Tingvall i utredningen efter flygplanshaveriet utanför Älvsbyn, när ett ultralätt flygplan kraschade direkt efter start i Pålsträsk.
Då var det Kungliga aeroklubben, KSAK, som ansvarade för utredningen, eftersom haverikommissionen inte kopplas in när det gäller olyckor med ultralätta flygplan.
En olycksorsak som pekades ut då var just att planet hade för tung last.
– Planet "stålade", vek sig och gick i backen alldeles vid banans ände. KSAK drog slutsatsen att planet var överlastat, att planet hade för låg fart. Alla flygdata tydde på det också.
Det aktuella flygplanet vid olyckan i Umeå är tillverkat 2012 och ska enligt initiala uppgifter sakna den så kallade "svarta lådan" som större passagerarplan har. Men Bror Tingvall utesluter inte att det ändå kan finnas viktig data kring haveriet i planets utrustning.
– Det finns "flygloggar" även i mycket mindre plan, som det ultralätta planet som havererade i Pålsträsk. Vi kunde analysera exakt hur det planet hade flugit utifrån de "loggarna".
Förr om åren hjälpte Luleå-Boden flygklubb till vid flygningar med fallskärmshoppare i Luleåområdet, men sedan cirka 15 år tillbaka finns det inte längre någon fallskärmsklubb i kommunen.
– De drabbades av ekonomiska problem och det har aldrig kommit igång någon ny hoppklubb sedan dess. Det är inte många som hoppar i Luleå längre, säger piloten Bror Tingvall, Luleå-Boden flygklubb.