Det var på torsdagskvällen den 29 juni som Tomas Sundberg lade sig i sängen hemma i Boden för att titta på en film. Han somnade och vaknade några timmar senare med kraftiga magsmärtor. Något liknande hade han aldrig upplevt.
– Först tänkte jag att det kanske släpper, men det gjorde ju inte det. Jag ringde min son och bad honom skjutsa mig till akuten, berättar Tomas Sundberg från sjuksängen på Sunderby sjukhus.
Sonen Tim van Latestein hämtade sin pappa och skjutsade honom till akuten vid 23-tiden på kvällen.
– Pappa mådde jättedåligt. Han var liksom grön i ansiktet och låg och krampade. Han kunde inte sitta upprätt i bilen.
På akuten blev Tomas Sundberg liggande på en brits. Det togs prover på honom och han fick smärtstillande medicin. Vid 7-tiden på fredagsmorgonen kom en läkare och sade att han skulle åka hem. Under helgen rapporterades det om kaos på akuten där patienter tvingats vänta på vårdplatser i flera dygn.
– Jag frågade en sköterska om jag kunde få någon medicin att sova på eftersom jag hade varit vaken hela natten. Jag bad om att få stanna kvar eftersom jag mådde så dåligt. Men läkaren sa att jag skulle ta två Alvedon när jag kom hem.
Han fick med sig medicin som hämmar magsyra.
Väl hemma från sjukhuset var smärtorna i magen snart tillbaka. Tim van Latestein fick än en gång skjutsa sin pappa till sjukhuset. Han ringde sjukvårdsupplysningen 1177, men kötiden var 45 minuter.
– Precis när jag svängde in på akutens parkering svarade de. Den här gången fick jag följa med pappa in. Första gången blev jag nekad. Nu kom en läkare efter tio minuter och han fick åka upp på röntgenavdelningen. Undersökningen visade att det hade brustit i en tarm och att hela buken måste öppnas.
– En läkare kom fram och sade att det fanns ett läckage i min mage. 30 minuter senare låg jag på operation. Jag hade så ont att jag knappt kunde ta mig över till britsen, trots att jag hade fått tre-fyra sprutor med smärtstillande. Det visade sig att det fanns ett hål på tolvfingertarmen, säger Tomas Sundberg.
– Pappa har fått lida enormt mycket i onödan. Det är ren misshandel att skicka hem någon med sådana smärtor, säger Tim van Latestein.
Tomas Sundberg tycker att han blev nonchalant bemött vid det första besöket.
– Den första läkaren jag träffade sade att jag skulle få genomgå en gastroskopiundersökning, men det skulle bli längre fram. Hade jag väntat på den hade jag varit död nu.
Än har han inte fått ett tydligt svar på vad som orsakade hålet i tarmen. En tänkbar förklaring kan vara den medicin han har tagit mot sin onda rygg. Några dagar efter operationen vårdas Tomas Sundberg fortfarande på Sunderby sjukhus. Han har drabbats av komplikationer i form av varansamlingar i magen. Han har ont i operationssåret och febern kommer och går. Både han och sonen funderar över vad som hade kunnat hända om han inte hade förmått ringa efter hjälp.
– Jag vet inte hur länge jag hade klarat mig.
Tim van Latestein har svårt att förstå hur en patient som knappt klarar av att gå själv på grund av smärta kan bli hemskickad.
– Vi ska anmäla det här till patientnämnden och Ivo, så får vi se vad de säger. Okej, om de hade skickat hem honom med bruten arm är det väl en sak, det är ju inte livshotande. Men pappa fick inte ens en röntgen första gången, fast han hade så ont.