I går hölls den avslutande rättegångsdagen efter händelsen i september när en 23-årig man i rånarluva hotade tre privatpersoner med en k-pistattrapp och samma lördagsmorgon knivhotade ett butiksbiträde och två privatpersoner på Circle K – innan han sköts i benen av polisen i ett "suicide by cop"-försök.
Det som återstod var slutpläderingar av de fyra polisernas målsägandebiträde, advokat Jan Wennerbrandt, samt 23-åringens försvarsadvokat Andreas Sakko.
Wennerbrandt betonade allvaret i den åtalade mannens bakgrund, med intresset för nazistiska föremål och symboler i kombination med hans sociala isolering.
– En ensam man med aggressioner både mot kvinnor och människor av annan hudfärg, även mot samhället i stort. Mycket forskning nu talar om dessa män som ”tickande bomber”.
I en paus lyfte han åter samhällsproblematiken med psykisk ohälsa bland dessa män, hur de kan påverkas av högerextremism i miljöer på internet.
– Föräldrarna måste engagera sig mer i vad deras barn pysslar med på nätet. Även socialmyndigheter, psykiatri och polisen måste ta detta på allvar.
De fyra ingripandepoliserna vid skjutningen på Circle K har påverkats illa av händelsen och Wennerbrandt yrkade på att gärningsmannen ska betala skadestånd på 35 000 kronor vardera till samtliga.
Han stödjer sig på ny lagstiftning som innebär att ersättningsnivåerna för kränkningar höjs kraftigt, även att rätten till ersättning för poliser utvidgas.
– Hotet riktas mot dem som grupp. När det gäller allvarligare brott ska ingripandepoliser betraktas som vilka andra personer som helst.
Försvarsadvokat Andreas Sakko å sin sida menade att endast två av poliserna närvarade när första skottet avlossades och att hans klient omöjligen kunde ha hotat även de andra två.
– Dessutom var det inget fysiskt angrepp eller några verbala hot, och poliser ska tåla såna här situationer. Därför ska inte kränkningersättningar utgå.
I slutpläderingen försökte han sänka trovärdigheten hos alla målsäganden. Sakko menade att inget av de olaga hoten kunde betraktas som grovt, med max 8 000 kronor i skadestånd, och inte heller att mannen genomförde ett rån.
Men åklagare Kristin Andersson gav mothugg.
– Man kan inte ifrågasätta målsägandens trovärdighet. De hade inte några osäkra minnesbilder. Sen ska man komma ihåg att gärningsmannen hela tiden hade rånarluva också.
Vidare menar försvarsadvokaten att 23-åringen led av en allvarlig psykisk störning vid gärningen. Mannen genomgick en Paragraf 7-undersökning efter händelserna, när detta fastslogs, men åklagaren ville i stället att en stor rättspsykiatrisk undersökning ska inhämtas.
– Paragraf 7-intyget är bristfälligt.
I uppsåtsfrågan tycker hon att bevisningen är glasklar, med chattar och larmsamtal där det framgår att mannen ville iscensätta ett "suicide by cop".
– Rationella överväganden hela vägen.
Luleå tingsrätt gick överlag på åklagarens linje och ansåg att det finns övertygande bevisning att mannen begick de åtalade gärningarna – sex fall av grovt olaga hot, rån samt åtminstone två fall av grovt hot mot tjänsteman.
Därutöver togs beslut om en stor rättspsykiatrisk undersökning, som tar cirka fyra veckor.
23-åringen kvarblir i häktet innan dom förkunnas i slutet av december.