Stenmarck har lång väg kvar

Konsert: Martin StenmarckPlats: Södra hamnscenen, Luleåkalaset, lördag kvällPublik: Stor men frusen och trögstartadLängd: En timmeE POP

Luleå2007-08-06 00:00
Efter en akademisk kvart - Andreas Johnsons publik har getts tid att vandra över från andra sidan stan - står han till slut på scen, bredbent och svartklädd. Skinnstövlar på fötterna och en Ramones-tröja dold under skjortan. Silverkedja i fickan. Mikstativet lyfts mot himlen och bandet peppas med ett "nu kör vi så in i helvete!"

Martin Stenmarck verkar laddad och sugen på att rocka. Och sedan sjunger han om sin brödrost och sin undulat ...



Att Stenmarcks hitlista är i kortaste laget blir snabbt smärtsamt tydligt. "Losing game" från Stenmarcks debutplatta, som i Jonas Indes översättning blivit "Nästa dans" och tillägnas alla mammor i publiken, är en positiv överraskning. Men förutom "Las Vegas" och förra årets Rockbjörnen-låt "7-milakliv" är det inte mycket som förmår värma den frusna Luleåpubliken.



Mannen förtjänar ändå lovord för att han hettat upp det slätstrukna materialet på "9 sanningar och en lögn" så till den grad att den kalla blåsten på scen bara märks på saxofonisten och körsångerskan Emma Essingers Marilyn Monroe-fladdrande kjol.

Essinger dansar som en tung vitaminmissbrukare, replikerar Stenmarck med saxofon och får chansen att visa vad hon går för i duetten "Hand i hand". Men tekniken trilskas och hennes röst når dessvärre inte publiken.

Huvudpersonen själv låter, som vanligt, förträffligt. Han har en stämma som aldrig verkar svika och är oändligt mycket bättre på sitt modersmål än på engelska. Jag är snart beredd att förlåta honom för den horribla debutplattan från 2002.



Ett plus också för strålande gitarristen Jarmo Lindell, "92 kilo kärlek", som med akustisk gitarr tar plats på scenkanten tillsammans med Martin i "Ta undulaten".

Namnet på den pågående turnen "...och han tog den långa vägen hem" känns passande. Stenmarck har verkligen valt den krokiga gatan fram till sin nuvarande position. Från hårdrocksband och inhopp i gamla goda glamrockbandet Sha-Boom, via West Side Story, Rhapsody in Rock med Robert Wells och Melodifestival - till att nu ställt in siktet på någonting som liknar en svensk Robbie Williams. Men att döma av helgens Luleåkonsert har han lång väg kvar. Fortfarande trampar Martin Stenmarck på någonstans i det Patrik Isaksson-träskets mittfåra. Men han gör det med 7-milakliv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om