SSAB redovisar ett rörelseresultat för andra kvartalet i år på 4 963 miljoner kronor. En tydlig försämring jämfört med fjolårets rekordnivå, som låg på 10,3 miljarder kronor, men 230 miljoner kronor bättre än resultatet för första kvartalet i år.
Efterfrågan viker på den europeiska marknaden och stålpriserna sjönk under andra kvartalet. SSAB har därför satt som mål att reducera kostnaderna med över 500 miljoner kronor på årsbasis, varav 150 miljoner i dotterbolaget Ruukki Construction.
Kommer det att innebära uppsägningar?
– Det kommer nog att bli en del uppsägningar inom Ruukki Construction, men i övrigt så kommer det att handla om att inte förlänga med tillfälligt anställda, mer restriktivitet med resor och andra typer av kostnader, säger Martin Lindqvist.
– Vi är tydliga med att säga att det är inga stora uppsägningsprogram. Vi har försökt bygga ett system där vi har en basbemanning och så har vi flexibilitet på toppen av basbemanningen, fortsätter Martin Lindqvist.
SSAB har förhandlat med IF Metall om så kallade tidsbanker, som företaget kan utnyttja.
Hur tror du att 2024 utvecklas, med tanke på att marknaden viker i Europa?
– Vi ser en lite tuffare marknad under tredje kvartalet. Vad som kommer att hända 2024 är ju omöjligt nästan att svara på. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi har byggt ett bolag med en väldigt stark finansiell ställning och bra kassaflöde. Går man tillbaka ett antal år när vi hade en betydligt svagare balansräkning, då var vi i en situation där vi stundtals inte hade råd att göra det vi bedömde var bäst för företaget långsiktigt.
– I slutet av förra kvartalet hade vi en nettokassa på nästan 12 miljarder, efter att betalat en utdelning på 9 miljarder. Vi är ju ett helt annat bolag i dag, säger Martin Lindqvist.
Enligt Martin Lindqvist fortsätter omställningen till fossilfri stålproduktion enligt plan. Styrelsen har beslutat att investera 6,2 miljarder i en ny ljusbågsugn i Oxelösund. Masugnarna och koksverken i Luleå och Brahestad i Finland ska ersättas med minimills.
Var kommer ni att investera först, Brahestad eller Luleå?
– Där är juryn fortfarande ute. Vi jobbar stenhårt med att se till att vi får överföringskapacitet, kraftledningar och effekt till Luleå. Där kan jag bara notera glatt att regeringen har lagt två utredningsuppdrag för att snabba på och effektivisera elanslutningen. Sedan måste jag ge kredit också till Luleå Energi som har lett ett arbete på Luleå Industripark, där vi har varit delaktiga för att bidra till att effektivisera elsystemet och ta bort det som populärt kallas luftbokningar.
– Vår tes är ju att det finns effekt i systemet om man hanterar det på ett klokare sätt. Vi har långt ifrån bestämt oss eller långt ifrån gett upp utan vi jobbar med det här stenhårt.
– Sedan ska man inte sticka under stol med att så här långt så går det lite snabbare i det finska systemet. De har väl en kanske lite mer pragmatisk syn på saker och ting än vad vi har i Sverige.
Förutsättningarna för att komma igång snabbt är bättre i Brahestad?
– Det skulle jag inte vilja påstå. Arbetet pågår ju där också.
– Vi har sagt att den första anläggningen ska vi fatta beslut om 2024 och den andra anläggningen 2026. Så det är ju inte antingen eller utan det är ju både och, säger Martin Lindqvist.