LKAB:s vd Jan Moström presenterade bolagets framtidsplaner på en presskonferens den 23 november.
LKAB:s presskonferens den 23 november skapade spekulationer i kulisserna på många håll.
– Jag reagerade direkt på att LKAB:s vd Jan Moström var mycket tydlig med att Hybrit och LKAB:s planer var skilda saker, säger en källa som följt både Hybrit och järn- och stålindustrin noga de senaste åren.
Investeringar på 400 miljarder ska ställa om gruvbolagets produktion och göra den helt fossilfri till år 2045. LKAB ska erbjuda koldioxidfri järnsvamp till stålverk i hela världen. Reduktionen sker med vätgas i egna järnsvampverk i Malmfälten.
Planerna stämde inte med den information som tidigare gått ut om Hybrit, forskningsprojektet som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall.
Där har huvudalternativet varit att järnsvampen tillverkas i anläggningar kopplade till stålverk, för att sedan snabbt smältas i ljusbågsugn. Slutsatsen var att SSAB ska driva en fullskalig anläggning i Luleå där Hybrittekniken används, och i slutändan leder till den eftertraktade produkten "stål utan kol".
Forskningsprojektet Hybrit har fått stort genomslag. Statsmister Stefan Löfven deltog i invigningen av pilotanläggningen.
LKAB:s utspel ändrade spelplanen. Vi kontaktade ett antal aktörer från gruv- och stålbranschen, energisektorn och politiken, såväl lokalt som nationellt. Analyserna spretade, men en misstanke återkom på flera håll: Hade en spricka uppstått i Hybrit?
I början av januari fick vi kontakt med en mycket initierad källa, som med hjälp av information från flera olika håll lagt ett trovärdigt pussel.
– För LKAB handlar det om att få ut ett mervärde för att kunna finansiera den dyrare brytningen på en ny huvudnivå. Det får man antingen genom att från pellets tillverka järnsvamp eller så genom att tillverka järnsvampen utan pelletisering, så kallad "hot briquetted iron". Då behövs inte pelletsverken, säger källan.
Ska LKAB tillverka pellets i framtiden, eller kommer man producera järnsvamp direkt? Den frågan har inget svar i dagsläget.
Förutom den energivinst som kan uppnås av närhet mellan Hybritanläggning och stålbågsugn (se faktaruta) saknas därmed i stort sett incitament för SSAB att driva liknande järnsvampverk, efter att Hybrits demoanläggning spelat ut sin roll.
LKAB:s produkt är redo för ljusbågsugnen.
– Följer LKAB planen att bygga ett antal järnsvampverk i Malmfälten så går större delen av deras produktion givetvis till dem, säger källan.
Att SSAB köper oreducerade pellets från Kanada eller Brasilien är inte realistiskt, enligt två olika källor.
– Inga större mängder, i alla fall. Det finns så stora logistiska fördelar med att ta malmen från Malmfälten.
Vilket framtidsscenario är då mest sannolikt? Flera aktörer som vi kontaktat tror att SSAB i Luleå får nöja sig med ljusbågsugn och stålförädling.
– SSAB måste givetvis göra det som är mest fördelaktigt ekonomiskt. Verksamheten i Luleå kommer minska betydligt, säger en källa.
Mia Widell, presschef vid SSAB.
Mia Widell, presschef vid SSAB, ser positivt på LKAB:s planer.
– Det är väldigt bra att tekniken används av LKAB. Det är positivt om andra kan använda järnsvamp och minska sitt klimatavtryck, säger hon.
Widell vill inte spekulera kring om SSAB kommer att bygga en reduktionsanläggning i Luleå.
– Vi vet ännu inte hur järnsvampstillverkningen ska ske. Först ska vi se till att få demoanläggningen på plats.
SSAB styr forskningsprojektet Hybrit hårt, enligt flera källor.
Att slå vakt om verksamheten har sannolikt varit ett av motiven till att SSAB styr Hybrit med järnhand. Ett tydligt tecken på stålbolagets makt är att alla konkreta planer för demonstrationsanläggningen gäller Luleå, trots att alternativet Vitåfors presenterats och att Försvarsmakten sagt nej till Luleå.
Vattenfall har i två omgångar gått fram med samråd för den dubbla 150 kilovolts-ledning som planeras mellan Svartbyn och Hertsöfältet. När det gäller en ledning mellan Vitåfors och Porjus fanns så sent som före jul ingenting inlämnat till länsstyrelsen.
– Det betyder att Hybrit inte gjort någon beställning hos Vattenfall. Att det skulle gå att öka effektuttaget i Gällivare med 400–600 megawatt på befintliga 150 kV-ledningar håller jag som uteslutet, säger en källa med insyn i energibranschen.
Via en dubbel 150 kV-ledning från Svartbyn utanför Boden till Hertsöfältet ska Hybrits demoanläggning och vätgaslager förses med de enorma energimängder som krävs. Kartan kommer från samrådshandlingar. När det gäller alternativet Vitåfors finns inget arbete inlett.
SSAB:s kamp för Luleå kan vara en faktor som fick LKAB att redan nu gå ut med sina planer, bedömer flera olika källor.
Men det som skapat en spricka mellan jättarna är något helt annat. Det inträffade under avtalsförhandlingarna innan Hybrit inletts, enligt en mycket initierad uppgiftslämnare.
LKAB ansåg att alla patenträttigheter kopplat till pelletisering som kommer ur projektet skulle tillhöra dem, men SSAB drev linjen att de tillhörde det gemensamma bolaget. Till sist tvingades LKAB ge sig, vilket inte föll i god jord, enligt vår källa.
Hybrits pilotanläggning i Luleå ska ge de första svaren på hur vätgastekniken kan användas storskaligt.
– All kunskap och erfarenhet kring pelletiseringen för järnsvamptillverkningen kommer från LKAB. Utifrån det är det logiskt att LKAB krävde patentet. Även om den övergripande tekniken är känd kan det finnas detaljer som går att patentera. Lägg till erfarenheten och möjligheten att sälja tjänsten vidare i världen. Det är det som SSAB ser framför sig att bli en del av, säger källan och fortsätter:
– Som jag förstått är det SSAB centralt som drivit linjen. Efter att LKAB presenterat sina planer framstår det som aningen korkat. LKAB äger råvaran och gör vad man vill med den. Känner man dessutom LKAB sedan årtionden tillbaka så vet man att pelletiseringen är deras nyckelverksamhet. De är oerhört noga med vilken information de släpper om den.
Vi ber SSAB och LKAB att kommentera uppgifterna om en spricka. Mia Widell mejlar följande från SSAB:
"Vi har ett bra samarbete och det är genom samverkan initiativet är och blir framgångsrikt. Hybritsamarbetet bygger på att vi värnar värdet av vår gemensamma teknikutveckling och att det kommer alla delägarna till del".
Anders Lindberg, presschef vid LKAB.
LKAB:s presschef Anders Lindberg mejlar följande:
"Att stora industribolag arbetar så nära varandra inom banbrytande utveckling är inte helt vanligt och det diskuteras löpande hur utbyte och gränsdragningar ska ske, det ser vi inte som något konstigt. Exakt hur diskussionerna går är något vi håller mellan våra bolag. Immateriella rättigheter, som kan leda till patent, är reglerade i vårt avtal. Beskrivningen av hur det togs fram stämmer inte, vi är nöjda med det avtal som finns".
Att samarbetet skulle gnissla i framtiden är inte sannolikt. Statliga LKAB är en stor ägare i SSAB, och har de senaste åren ytterligare utökat sitt aktieinnehav.
– De kommer givetvis inte att lägga krokben för varandra, säger en källa.