"SOS 112 – vad har inträffat?"

Det kan vara en allvarlig trafikolycka, en omfattande villabrand eller ett pågående brott. 112 är nödnumret hjälpsökande ringer när krisen slår till. Fram till och med september i år har 8 828 SOS-samtal ringts från Piteå kommun och i länet ligger motsvarande siffra på 62 418 samtal.

Larmoperatör. Verksamheten är händelsestyrd och jobbet beskrivs som tufft. "Att vara stresstålig är viktigt", säger operatören Eva-Lotta Eriksson.

Larmoperatör. Verksamheten är händelsestyrd och jobbet beskrivs som tufft. "Att vara stresstålig är viktigt", säger operatören Eva-Lotta Eriksson.

Foto: Jens Ökvist

LULEÅ2016-10-26 14:23

Nödnumret 112 är en samordnande länk mellan ett brett nätverk av hjälpresurser som bland annat polis, räddningstjänst, ambulans, fjäll- och sjöräddning. Det är ett nummer som ska användas vid akuta nödsituationer där det föreligger fara för liv, egendom och miljö. Vid ett nödsamtal svarar larmoperatören med den givna frasen: SOS 112 – vad har inträffat?

– Då ska vi säkerställa det viktigaste – vart personen befinner sig och vilken typ av händelse det är, säger Daniel Lundin, platschef på SOS Alarm i Luleå.

Så fort operatören vet i vilken kommun händelsen inträffat och om den är av kritisk karaktär skickar operatören samtalet på medlyssning. Då kan en ambulansdirigent och en räddningsåtgörare på SOS Alarm bistå operatören för att larma ut nödvändiga resurser när exakt position är säkerställd. Handlar det om en akut polisiär händelse kopplar operatören samtalet direkt till polisens ledningscentral.

Under tiden fortsätter operatören att ställa frågor för att kunna samla in mer uppgifter om exempelvis trafikolyckan. Det kan vara stressande för den som ringer in som tror att hjälpen fördröjs, men så är det inte enligt operatören Eva-Lotta Eriksson.

– När jag får ett prio 1-larm så skickar jag en medlyssning och de larmar medan jag pratar. Allting sker parallellt. Personen brukar lugna ner sig när den får höra att vi larmar under tiden samtalet pågår, säger hon.

Dessutom ger operatören råd och stöd till den som ringer in. I vissa fall kan det exempelvis handla om att instruera hjärt- och lungräddning över telefon. I dagsläget arbetar 21 operatörer i Luleå, men verksamheten rekryterar och ambitionen är att vid årsskiftet 2017/2018 ha 30 anställda.

Att få en exakt position på det som har inträffat kan vara svårt om det inte gäller en fast adress. Den som ringer in kan vara förbipasserande och inte själv bekant med området.

– Det är bråttom, men vi vet inte var du är, du vet inte heller var du är och nu måste vi ta reda på var du är någonstans. Vi lyckas ju alltid, men det kan vara stressande, säger Eva-Lotta Eriksson.

Operatörerna arbetar med kartstöd för att få hjälp att lokalisera området. Kommer samtalet från en mobiltelefon, vilket cirka 75–80 procent gör, registreras närmaste mobilmast. Språket kan vara en annan svårighet och de tolkade samtalen ökar.

– När vi inte kan göra oss förstådda på varken svenska eller engelska gäller det att ta reda på vilket språk som gäller och aktivera en tolk. Det är en utmaning att få den som ringer in att förstå att de kommer att få hjälp, säger Daniel Lundin.

Samtalen som rings in från Norrbotten hamnar primärt hos SOS Alarm i Luleå och de svarar på nästan 50 procent av dessa. Är det inte besvarat efter fem sekunder kopplas samtalet vidare till SOS Alarms nationella gemensamma mottagning.

– Egentligen är det ovidkommande, den som svarar kan ha en annan dialekt, men arbetsflödet och den gemensamma processen är exakt likadan. Sitter operatören i Sundsvall eller Örebro och identifierar en olycka i Piteå så skickar de snabbt en medlyssning till räddningsåtgörare i Luleå. All utlarmning och all kontakt med räddningstjänsten och ambulans sker alltid härifrån. Arbetssättet är på samma sätt som att det skulle ha varit här, förklarar Daniel Lundin.

Drygt 60 procent av de samtal som kommer in är faktiska larmsamtal.

– Ett drömscenario är att alla som ringer 112 gör det med rätt syfte, så är det inte i dag. Vi har fortfarande en för stor mängd samtal som inte skulle ha ringt till oss, säger Daniel Lundin.

Det kan vara felringningar eller samtal som inte är av akut karaktär och som egentligen skulle ha gjorts till polisens icke akuta nummer eller sjukvårdsupplysningen.

Vid första halkan inträffar många avåkningsolyckor och enligt Daniel Lundin är det många bilister, på exempelvis E4, som bara åker förbi. Stanna till, uppmanar han.

– Tyvärr är det många som kör förbi en olycka och ringer in för att fråga om det är någon annan som larmat. Det är inte bra, för är det så att ingen annan larmat så vet inte personen någonting om olyckan. I ett sådant läge måste vi köra på att det är det värsta tänkbara scenariot och då skickar vi mycket resurser, säger han.

SOS Alarm

1996 introducerades nödnumret 112 i Sverige och ersatte då det tidigare larmnumret 90 000 som funnits sedan 1956.

En akut nödsituation kännetecknas av att fara föreligger för liv, egendom eller miljö och där man behöver omedelbar hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning, jourhavande präst eller giftinformation.

Vid en icke akut situation finns andra nummer:

1177 – Sjukvårdsrådgivning

114 14 – Polisens nummer vid icke akuta händelser

113 13 – Informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser

SOS Alarm ansvarar för nödnumret inom Sverige på uppdrag av staten. 112 är även ett europeiskt nödnummer som gäller i alla EU-länder.

Källa: sosalarm.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!