Som vi tidigare har berättat är endast 71 av 156,8 distriktsläkartjänster på Region Norrbottens hälsocentraler tillsatta. Att i stället för att ha egna läkare vara beroende av hyrpersonal får konsekvenser för såväl kvaliteten på verksamheten som regionens ekonomi.
LÄS MER: Skräcksiffran: 80 läkare fattas
– Naturligtvis väldigt allvarligt, säger oppositionsrådet Kenneth Backgård (NS).
Han har ställt sig bakom de rödgrönas förslag om extra pensionsavsättningar till distriktsläkare som jobbar kvar i minst tre år, men tror att det behövs fler insatser. Backgård vill höja läkarnas lön, men framför allt skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö.
– Lägger vi 300 miljoner på hyrläkare bör vi kunna använda en tredjedel på den egna personalen.
En del är att ge läkarna chansen att göra karriär.
– Vi måste se till att det finns ekonomiskt och tidsmässigt utrymme för att kanske både forska och fortbilda sig inom ramen för det arbete man har.
Oppositionsrådet Mattias Karlsson (M) tror dels att Moderaternas nationella förslag om att återinföra kömiljarden skulle göra skillnad, eftersom den är baserad på prestation och kan stimulera regionen att förbättra sin sjukvårdsverksamhet. Han lyfter också fram vikten av att behålla ST-läkarna och få dem att välja att specialisera sig inom allmänmedicin.
– Det är den långsiktiga utmaningen, säger Mattias Karlsson.
Hur ska ni lösa det?
– Finns kanske inte bara en lösning, men jag tror i alla fall inte att det är en lönefråga när vi pratar om läkare. De undersökningar som finns visar att man lämnar regionen just för att man känner att man inte har en tillräckligt god arbetsmiljö där man får ta ansvar för sin arbetsdag.
Läkarnas tunga administrativa börda är ett problem, men det kan vara svårt att komma tillrätta med så länge personalbrist råder.
– Ett moment 22. När vi har sådana här brister innebär det också att de som finns kvar får slita ganska hårt.
Regionrådet Maria Stenberg (S) bor själv i Arjeplog, där hälsocentralen inte har en enda fast anställd läkare.
– Förfärligt, om man ska vara riktigt ärlig. Läget är väldigt skört, säger hon.
Hon delar Backgårds och Karlssons uppfattningar om att arbetsmiljön måste bli bättre. Däremot ser Stenberg ingen vinst med en återinförd kömiljard.
– Kömiljarden handlar om sjukhusvården och vi såg i slutet att den inte fick effekt. En regering kan tillföra prestationsbaserade pengar, men har vi brist på specialiteter kommer vi inte åt pengarna.
Stenberg tror att kömiljarden skulle göra större skillnad i storstäderna, där det är lättare att rekrytera. Däremot är hon kritisk även till den nuvarande S-ledda regeringen, som hon tycker borde vara mer offensiv i sin landsbygdsproposition.
– Jag saknar avskrivning av studieskulder. Man borde kunna ta några fler kliv i den frågan, det hade hjälpt sjukvården också.