Så ska oljekatastrofer stoppas

Ett fartyg har gått på grund och ett stort oljeutsläpp hotar strandlivet i Luleå skärgård. Den fingerade katastrofen ger Kustbevakningen möjlighet att förbereda sig på det värsta.– I ett verkligt fall är det avgörande att ringa in utsläppet i tid, säger kustbevakaren Emelie Sandin, från Piteå.

Emelie Sandin har jobbat som kustbevakare i tre år och hunnit med sex stora miljövningar. ”Det är viktigt att vi övar”, säger hon.

Emelie Sandin har jobbat som kustbevakare i tre år och hunnit med sex stora miljövningar. ”Det är viktigt att vi övar”, säger hon.

Foto: Robert Lundberg

LULEÅ2015-05-06 16:38

Kustbevakningens huvuduppgift är miljöräddningstjänst till sjöss och kraven på myndigheten är hårda. Inom fyra timmar efter ett utsläpp ska båtarna vara på plats och begränsa skadan. Inom åtta timmar måste ett miljöskyddsfartyg börja ta upp oljan.

– Om oljan kommer på land klibbar det fast på stränder och skadar fåglar. Det tar lång tid att skotta bort det och det tar ännu längre tid för naturen att ta hand om det som blir kvar, säger Emelie Sandin som bor i Piteå och jobbar som kustbevakningsassistent i Umeå.

Viktig övning

För att vara beredda på det värsta genomför Kustbevakningen från Umeå och Luleå en tredagarsövning varje vår och höst. Denna vecka har det fingerade fartyget gått på grund i Luleås inre skärgård och Umeås fartyg KBV 181 och Luleås fartyg KBV 306, samt tre mindre båtar, rycker ut för att stoppa en potentiell miljökatastrof.

– Tack och lov händer det inte så ofta men när det väl händer är det på riktigt. Det är jätteviktigt att vi övar, känner på utrustningen, och ser till att allt fungerar, säger Emelie Sandin.

Ringar in oljan

Eftersom KBV 306 inte har någon oljeupptagare övar fartygets besättning på första hjälpen vid ett utsläpp, att lägga ut länsar. De uppblåsbara ballongerna bildar långa barriärer som samlar ihop oljan innan den kan sugas upp eller destrueras.

– Två vita bojar symboliserar en haverist och den ska vi ringa in för att begränsa och ringa in utsläppet så att inte olja kommer utanför, säger Emelie Sandin.

Miljöskyddsfartyg

På KBV 181 övar besättningen på att lägga ut en läns som ska styra oljan mot en uppsamlare på sidan av skrovet. Vid Kustbevakningens station övar även mindre enheter med borstar som skrapar upp oljan ur vattnet.

– Vi i Umeå är vältränade eftersom vi har ett miljöskyddsfartyg men eftersom vi samarbetar med Luleå är det viktigt att träna tillsammans med dem, säger Bertil Mustonen, befälhavare på KBV 181.

Minns oljeutsläpp

Miljöskyddsfartygen är strategiskt utplacerade längs kusten med Umeå som nordligaste placeringsort. Där har Kustbevakningen närhet till ett högriskområde för sjöfarten – Kvarken.

– Det är ganska trångt där och vi har haft ett antal olyckor, säger Bertil Mustonen.

Efter 37 år med kustbevakningen har han hunnit med att bekämpa flera stora oljeutsläpp längs Bottniska viken. Bertil Mustonen minns bland annat när Thuntank 5 gick på grund utanför Gävle 1986 och när M/S Kreva släppte ut stora mängder olja utanför Husum 1995.

– Men vi hade ett oljeutsläpp av tallolja i Söderhamn bara för fyra år sedan. Då jobbade vi hela julhelgen, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om