I slutet av förra året föreslog Försvarsberedningen att den enskilde ska ha beredskap för att klara sig själv i en vecka utan stöd från det offentliga i händelse av kris eller krig. Lottakårens utbildning ”Sköt dig själv” har alltsedan årsskiftet fått ett uppsving, då intresset för krisberedskap blir allt större.
– Är du förberedd så kan du klara dig riktigt bra. Det är skillnad på att bo ute på landet jämfört med om man bor i stan, ofta är de som bor lite utanför bättre förberedda än stadsbor, säger Irene Bjerkemo, som håller i utbildningen.
Veronica Pedersen, från Rosvik, var en av 30-talet deltagare.
– Jag tänker en del på krisberedskap. Jag har alltid bott i byar, då är man lite mer utsatt. Jag ville gå kursen för att få lite bättre koll, nu när det är en hel vecka man ska klara sig själv, säger hon.
Strömavbrott är hon van vid sedan uppväxten i Brändön utanför Luleå. Men vid utbildningen tas också risker som kemikalieolyckor, smitta, terrorism och transportstörningar upp.
I Piteå finns det flera anläggningar med farligt gods, som kan vara mål för angripare.
– Kappa och Wibax är exempel på den typen av anläggningar. Vid Wibax finns det skyddsrum i anslutning till anläggningen, på grund av att den anses vara samhällsfarlig, säger Ulla-Britt Kenttä, kursledare.
De fyra viktigaste sakerna man behöver ha koll på för att klara sig om krisen skulle slå till är mat, vatten, värme och kommunikation. Irene Bjerkemo tycker att man ska ta hänsyn till alternativ värmekälla när man väljer sin bostad.
– Ja, det tycker jag. Många husvagnsägare har en gasolkamin till exempel. Har man inte det får man se till att alla samlas i ett rum. Dra in alla mattor, filtar och täcken och täck golvet för att isolera, säger hon.
Värmeljus, två lerkrukor och en stenplatta kan användas för att skapa ett litet värmeelement.
– Sätt värmeljuset på stenplattan och lägg den mindre lerkrukan uppochnedvänd över, sätt sedan den större lerkrukan, också uppochnedvänd över. Då ackumuleras värme i luftspalten mellan de två krukorna, berättar Irene Bjerkemo.
En vevladdare till mobiltelefon kan vara värdefull att ha hemma även vid ett kortare strömavbrott.
– I en kris är det viktigt att höra av sig till sina anhöriga och att kunna få information om vad som händer via radio och tv, säger Irene Bjerkemo.
Vid ett större strömavbrott slås även dricksvattnet ut, därför är det också viktigt att bunkra upp med vatten.
– Man kan fylla pet-flaskor med vatten och lägga i frysen, de går även bra att använda som kylklampar så att man byter ut dem kontinuerligt. När man köper en dunk är det viktigt att kolla så att det är en dunk avsedd för vatten, säger Irene Bjerkemo.
Vatten i dunk kan förvaras mörkt och svalt i ungefär sex månader. När det gäller maten, så har man ofta mer än man tror hemma redan. Pasta, ris, pulverpotatismos, konserverade bönor och linser, knäckebröd och havregyn är exempel på livsmedel som klarar rumstemperatur.
– Ett campingkök och bränsle är bra att ha hemma för att kunna laga mat, men många konserver går också att äta kalla, säger Irene Bjerkemo.
Vid utbildningen fick deltagarna diskutera olika scenarion och på så sätt själva komma fram till vad de skulle göra och vad de skulle behöva ha hemma om krisen slår till.