Det var framtidens äldreomsorg som stod i fokus när Atea bjöd in samarbetspartners till årets Luleå-upplaga av evenemanget IT-arenan. Här visade ATEA hur framtidens äldreboende kan se ut. I montern, inredd som en lägenhet, återfinns VR-glasögon för häftiga upplevelser, en robotkatt för sällskap och en matningsrobot. Främst var det den digitala avatar-assistenten Lilly som rönte uppmärksamhet, då hon för första gången uppträdde för omvärlden.
– Lilly är en digital assistent som förstår vad du säger, kan tolka det du säger och förhålla sig till det du säger utifrån en mängd uppgifter hon kan göra. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad hon kan göra, säger Simon Norman, chef för verksamhetsutveckling med inriktning äldrevården på Atea.
Genom att lära sig kommunicera med människor och tillhandahålla både samtal, matmenyer, väderleksrapporter med mera kan Lilly bli en framtida assistent och kamrat till äldre människor med olika hjälpbehov. Via ansiktsigenkänning lär sig Lilly att känna igen olika personer, och hon kan också direktöversätta mellan olika språk. PT:s reporter kan rapportera att hon än så länge inte bemästrar pitemål, men Atea berättar att man med framgång lärt henne känna igen olika dialekter, och att maskininlärningsteknik gör att hon lär sig mer och mer hela tiden.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad hon kan göra, säger Simon Norman.
Lilly har utvecklats av Atea i ungefär nio månader, och många av utvecklarna jobbar från Norrbotten.
– Det är en avancerad teknik. Jag är stolt över att vi har så stor kompetens inom Atea, och det produceras mycket här uppe. Det är det inte så många som vet, att många utvecklare sitter i Luleå, Piteå och Skellefteå, säger Simon Norman.
Dessa typer av digitala och tekniska verktyg är menade att avlasta en redan ansträngd äldreomsorg, och förbereda inför framtiden. Prognoser från Piteå kommun gör gällande att antalet människor över 80 år kommer att öka med över 50 procent till 2030. Simon Norman berättar att den nya tekniken är nödvändig för att klara av omsorgsbehoven.
– Om vi inte använder ny teknik för att skapa bättre, effektivare arbetsflöden, då kommer vi inte klara av att hantera äldreomsorgen i framtiden. Gör vi ingenting kommer vi att behöva en kvarts miljon fler anställda, och de finns inte.
Han poängterar att tekniken inte ska ersätta mänsklig närvaro, utan komplettera för att kunna skapa tid för annat arbete.
– Tekniken kommer alltid att komplettera oss människor och den mänskliga aspekten av omsorgsarbetet. Det är lätt att förblindas av ny teknik. Vi måste vara sunda i den nya tekniken, hur vi tar den till oss och göra den effektiv i vardagen.
Therese Bengtner, PR-ansvarig på Atea, håller med, och säger att det handlar om att frigöra tid för mänsklig kontakt snarare än att minska den.
– Tiden finns inte för personalen ens i dag. Det pratas ju mycket om hur lite tid vårdgivare faktiskt har ute hos de äldre. Om vi då kan plocka bort tid som läggs på uppgifter som inte innefattar den mänskliga närheten, så kan vi ju öka värdet av den mänskliga kontakten. Mycket av kritiken handlar om en oro och rädsla för att vi ska ersätta människor eller plocka bort jobb, vilket inte är fallet. Det vi gör är att omfördela, säger hon.
Forskning på användning av virtuell verklighet som delar i vården finns redan utförd, och används på vissa platser redan i dag.
– VR-glasögonen är en teknik för att skapa en ökad livskvalitet hos äldre, och som flera kommuner använder sig av i dag, bland annat Hässleholms kommun. Man kan sitta i vardagsrummet eller på äldreboendet och uppleva en strand på Hawaii. Eller byn som man växte upp i.
Bland annat har tester gjorts inom demensvården, och Simon Norman pekar på stora fördelar med användning av tekniska hjälpmedel för att skapa trevliga upplevelser, men också exempelvis i vården av dementa.
– Då ser vi både kvaliteten för individen, men också för vårdprocessen. Forskning har visat att VR bromsar demens. Kan vi bromsa demens med något eller några år så sparar man enorma pengar i vårdprocessen.
Mona Sundqvist-Alm, verksamhetsområdeschef för hemtjänsten, berättar att man i grunden är positiv till utvecklingen.
– Vi har i uppdrag att titta på teknik och att utveckla verksamheten. Vi ser positivt på utvecklingen, men man måste vara varlig när man går fram.
Hon understryker om att det handlar om att hitta lösningar som passar olika individer, och att det är en process där man måste vara lyhörd.
– Det är svårt att säga vad som är bra och vad som passar, och till vem det passar. Där måste man ju jobba sig fram, säger hon.
Helena Magnusson, avdelningschef för äldreomsorgen på Piteå kommun, är även hon positiv till teknikutvecklingen.
– Vi blir fler äldre. Då är det naturligtvis intressant att se om det finns teknik som kan underlätta för att leva ett självständigt liv och klara sig själv så länge som möjligt, och som på ett enkelt sätt kan ersätta personal i sysslor som man kan göra på andra sätt. Exempelvis har vi provat en läkemedelsrobot och är väldigt positiva till den typen av tjänster. Tekniken som sådan kan göra att personen blir mer fri. Det är ett tryggt sätt att handha medicin. Men det passar inte till alla personer.
Hon poängterar däremot att det gäller att hitta lösningar som skapar värde, och att inte införskaffa teknik för teknikens egen skull.
– Den teknik som vi har valt att satsa på först är den som antingen gagnar brukarna och ger dem en ökad kvalitet. Eller att det underlättar personalens arbete. Det är dessa saker vi prioriterar i våra tester.
Helena Magnusson berättar att husdjursrobotar är ett exempel på ny teknik som Piteå kommun testar i vissa vård- och omsorgssammanhang.
– En form av husdjursrobot som kan nyttjas vid demensvård håller vi just nu på att testa, men jag vågar inte säga hur det går. Den är ute på försök. Däremot vågar jag inte säga att det är samma som ATEA erbjuder.
Hon understryker att satsningar på teknik måste göras i enlighet med intresset hos brukarna, eller att det på positiva sätt underlättar arbetsbördan för personalen, utan att därmed förlora vårdkvalitet.
– Vi kan inte bara ta in teknik. Vi måste se att det antingen underlättar eller att det blir bättre.