I maj 2017 klagade en intagen vid häktet i Luleå till JO över att han var tvungen att köpa frimärken med ett motiv han inte ville stödja. Frimärkets motiv var Pridemärket med regnbågsflaggan och den intagne ville inte tvingas göra propaganda för värderingar han inte stod för.
Kriminalvården yttrade sig i ärendet och ansåg att klagomålet borde tillbakavisas. Kriminalvården menade att frimärken finns i varuautomater där de intagna kan handla och märkena beställs från posten för att underlätta för de intagna att upprätthålla kontakt med andra personer. Det är frimärkets funktion, menar Kriminalvården som inte tar hänsyn till andra attribut som form, färg eller särskilda motiv. Kriminalvården anser att det är en motiverad ordning.
JO, justitieombudsmannen, framhåller också vikten av att de intagna ges möjlighet till att upprätthålla kontakt med anhöriga via brev eftersom intagna inte har rätt till elektronisk kommunikation. JO kritiserar inte Kriminalvården men har synpunkter på bristen av frimärksval för de intagna i och med det stora utbud av frimärken som finns att tillgå. Att hänvisas till att frankera brev med regnbågsflaggan som motiv kan ses som en inskränkning av åsiktsfriheten.
JO menar att Kriminalvården bör kunna ordna så att det finns frimärken med neutrala motiv att köpa.