På Strömbackaskolan i Piteå fanns tidigare en plåtslagarutbildning, där en del av undervisningen skedde i Piteå och en del i Luleå. Fyrkantens enda gymnasiala utbildning finns i Luleå.
– Det är inget lätt pussel att lägga. Har du ingen förälder som stöttar dig, då är det ett stort steg att flytta, säger Stefan Wiklund.
För att försöka komma tillrätta med den matchningsproblematik som råder i branschen anordnades på tisdagen en paneldiskussion i Luleå. Företagare, opinionsbildare inom yrkesutbildning och skola, utbildningsanordnare samt politiker var inbjudna att diskutera hur ungdomar ska lockas till att utbilda sig inom byggnadsplåtslageri.
"Skriker efter folk"
Utbildningarna på gymnasial nivå har få sökande, vilket gör att de på många håll läggs ned.
– Vi kan inte stillasittande låta det hända, för vår bransch skriker efter folk. Vi ökade antalet timmar i branchen med 20 procent mellan 2012 och 2011 och största delen av de timmarna kommer från rekrytering av outbildade. I längden går det inte att fylla på en bransch med den typen av rekryteringar, säger Hans Eriksson, Plåtslageriernas riksförbund.
Ett samarbete över kommungränserna är en möjlig lösning som kan göra att situationen ljusnar. Men lagstiftningen sätter i nuläget stopp för ett samarbete i fyrkanten.
– Lagstiftningen ser ut så att huvudmannen, ägaren till skolan, sätter betyg. Är vi fyra kommuner blir det fyra huvudmän. Nu pågår ett arbete med att se om vi kan bilda ett kommunförbund i fyrkanten, för då blir det en huvudman. Vissa delar av utbildningen kan man då gå på hemmaplan och andra någon annanstans. I dag kan vi inte göra så, för det får inte vara fyra huvudmän som sätter betyg, säger Ingrid Norberg, ordförande barn- och utbildningsnämnden i Luleå.
Yrkesvägledarna har nyckeln
Ett genomgående tema i diskussionen var hur man skulle kunna fånga upp ungdomarna och ge dem information redan innan de väljer gymnasieutbildning.
– Förr tog vi in elever på praoveckor och sommarjobb. I dag får vi tyvärr inte ta in ungdomar på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Vi har lite svårt att nå dem, de är 18 år när vi får börja ta in dem och då är det väl sent. Då är det andra saker som de är intresserade av, säger Stefan Wiklund.
Anders Josefsson (M) kommunfullmäktigeledamot i Luleå är inne på samma spår.
– Att berätta vad en plåtslagare gör är jätteviktigt, för det tror jag inte många vet. Oavsett hur mycket man är ute i skolorna kan man inte nå alla elever, så det är yrkesvägledarna som har nyckeln, som vet vart behoven finns. Ska vi klara utmaningarna i Norrbotten måste vi lösa det här. Annars kommer tillväxten att stanna av totalt, säger han.