Lek med tanken att Piteå förlorar all vattenförsörjning under ett par dygn? Eller att dricksvattnet runt Älvsbyn smittas av hälsovådliga bakterier.
Det är situationer av den kalibern som det nya nationella nödvattenlagret ska klara av att hantera.
- Det finns stora materialenheter utposterade på sex orter runt Sverige, varav ett i Luleå, berättar Mats Eriksson-Uhr, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Tankar för 30 000
Bland nödutrustningen i Luleå finns tre vintercontainers, typ sjöcontainer, med 30 stora vattentankar i varje, inklusive värmemattor, elverk och skyddsvärmehuvar.
Dessutom finns en container för sommarbruk, innehållande 41 vattentankar.
Varje tank (plastsäckar som kan återanvändas) rymmer 1 060 liter dricksvatten.
Det betyder att förrådet i Luleå - med 131 vattentankar - klarar av att släcka törsten på över 30 000 människors i ett nödläge, med cirka tre liter dricksvatten per person och dygn.
Förstärkning
Nödvattenlagret är Livsmedelsverkets egen baby, ekonomiskt uppbackat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
- Utrustningen ska förstärka kommunernas kapacitet i svåra situationer, och inte användas vid traditionella underhållsarbeten, poängterar Mats Eriksson-Uhr.
Inget färdigt vatten
I lagret av utrustning finns inget färdigt dricksvatten.
- Tanken är att en kommun vid behov själv hämtar utrustningen, som hålls i beredskap lastväxlarflak, fyller på med färskvatten från dugliga vattentäkter och därefter portionera ut vattnet bland behövande, förklarar Eriksson-Uhr.
Efter användandet är det upp till varje kommun att återlämna materialet helt och funktionsdugligt.