Som Piteå-Tidningen tidigare har berättat kommer landstinget efter årsskiftet att göra en stor omorganisation av hälso- och sjukvården till närsjukvård och länssjukvård. Som ett tillägg till detta ska vissa områden särskilt ses över, ett av dem är det akuta omhändertagandet. Landstingsfullmäktige har nyligen beslutat om en ny strategi för akutvård.
–Det handlar om allt från att patienten kommer in i en ambulans till att den kommer in i vården, säger landstingsrådet Kent Ögren (S).
Enligt Ögren är det politiska idealet att det akuta omhändertagandet ska vara likvärdigt oavsett om någon insjuknar i Karesuando eller på Storgatan i Piteå.
Kritik från inlandet
Kritiken från bland annat inlandskommunerna i Pite älvdal har de senaste året varit stark just då det gäller det akuta omhändertagandet. 2012 drogs läkarjouren i Arjeplog in och på helger och kvällar ska den som behöver träffa en läkare söka sig till Arvidsjaur.
Patienter som åker ambulans från inlandskommunerna till sjukhusen vid kusten kan få byta ambulans på vägen för att inte ambulanserna ska vara borta från Arjeplog och Arvidsjaur så länge. Detta har också kritiserats.
Just glesbygden är ett prioriterat område i den nya strategin och enligt Ögren har vissa förändringar redan gjorts. En åtgärd som gjorts för just Arjeplogs del är att varje gång det går ett larm om hjärtinfarkt eller att ett barn är akut sjukt kallas både ambulans och ambulanshelikopter in samtidigt för att väntetiden ska bli så kort som möjligt.
För att bättre utnyttja länets alla ambulansresurser har landstinget något som nu heter gränslös dirigering.
–En ambulans som åker från vårdcentralen i Jokkmokk med en patient till Sunderbyn ska efter att den har lämnat av patienten kunna bli larmade om det händer en bilolycka i Boden, säger Kent Ögren.
I dag tillhör ambulanserna i glesbygden som är kopplade till hälsocentralerna Division primärvård och ambulanserna kopplade till sjukhusen Division opererande. Detta har komplicerat utnyttjandet av resurserna i dag, i nya närsjukvårdsorganisationen kommer de att sammanföras under samma paraply.
Andra åtgärder i strategin just när det gäller glesbygden är att öka kompetensen hos hälsocentralernas personal i akut omhändertagande och ett särskilt fokus läggs på omhändertagande vid hjärtstopp. En annan punkt är att bättre nyttja distansteknik i akutsjukvården.