– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Drönaren är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse finansierar drönaren som har fått namnet Hugin. På mindre än en halvtimme kan den ta sig över ett område stort som 75 fotbollsplaner.
Den nya drönaren kan användas till att få fram mer information inom en rad forskningsområden. Det kan till exempel handla om Pärvieförkastningen, en över 16 mil lång ”spricka” i jordskorpan i närheten av Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan.
– Man tror att jordbävningarna längs Pärvieförkastningen kan ha varit väldigt kraftiga.Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades. Som en del i det arbetet hoppas vi att drönaren kan hjälpa oss att ta reda på mer, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Den data som drönaren tar in kan sedan användas av forskare och studenter. De kan använda datan för att analysera materialet i en interaktiv miljö i Luleå tekniska universitets nya VR-studio.
– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönaren exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen, säger Tobias Bauer.