"Det har alla förutsättningar att vara en drömplats det här länet. Jag vill att det ska leva upp till sina förutsättningar och få folk att förstå hur bra det är", säger Pelle Johansson, matkonsulent.
Projektet, som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ska resultera i en så kallad terroiratlas. Det är den regionala livsmedelsstrategin Nära Mat, Hushållningssällskapet, Swedish Lapland samt Piteå kommun hjälpas åt att ta fram en atlasen.
– I grund och botten handlar det om att göra ett grundarbete för att fler ska kunna känna sig tryggare att berätta mer om norrbottnisk mat. Ett verktyg både för producenter och turistföretagare att kunna använda i sin vardag. För att kunna prata om det och berätta en bättre historia helt enkelt.
Vad utmärker norrbottnisk mat?
– Det som utmärker norrbottnisk mat är solen. Vi har väldigt mycket sol under de fyra sommarmånaderna och det där spelar roll för solen pumpar allt som växer här oavsett om det gäller morötter, jordgubbar eller gräs. Solen pumpar de full med socker och näring i grund och botten, det gör att de som odlas och de som äter det som odlas – kor, får och så vidare – borde smaka mer.
– Det finns ingen forskning på det här, men det borde vara så att det smakar mer.
Ett syfte med projektet är att få fler att intressera sig för att producera mat.
– Vi vill få fler som gör mat här uppe oavsett var man gör den eller hur man gör den. Vi behöver fler storskaliga företag och vi behöver fler småskaliga och vi behöver fler som har ett litet potatisland som man hade förr i tiden. Det har så många fördelar både ur miljömässigt hänseende och av livsmedelssäkerhet. Vi gör knappt en fjärdedel av käket vi äter – det är för dåligt.
– Det har alla förutsättningar att vara en drömplats det här länet. Jag vill att det ska leva upp till sina förutsättningar och få folk att förstå hur bra det är.
Projektet är tänkt att pågå till 2026 och planen är att man nu ska resa runt i länet för att träffa människor som på olika sätt besitter kunskap om en norrbottniska maten.
– Jag är journalist så jag tänker mig att det kommer att vara ett journalistiskt arbete som ska utföras och vi kommer att prata med så många människor som möjligt som kan saker. Etnologer, geologer, klimatologer och tanter i bagarstugor, experter på samisk matlagning, bönder, kockar och alla som har kunskap och ge ska pratas med, säger Pelle Johansson.
"Vi vill få fler som gör mat här uppe oavsett var man gör den eller hur man gör den", säger Pelle Johansson, matkonsulent.