I Haparanda kommun är andelen personer som fick arbetslöshetsersättning under 2018 5,1 procent. Motsvarande siffra för Älvsbyn, som har den lägsta andelen i länet är 1,8 procent. Nästan 224.000 personer i Sverige fick arbetslöshetsersättning under 2018, vilket är ungefär lika många som föregående år. Det visar färsk kommunstatistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
De senaste tio åren har siffran för hela landet varit vikande, allt färre får arbetslöshetsersättning, men kurvan har börjat plana ut och vända uppåt igen.
– På helåret 2018 så är det ingen skillnad, men vi ser att om man tittar per månad så har det börjat öka. Det senaste halvåret var det cirka sex procent fler personer som fick arbetslöshetsersättning än andra halvåret 2017, säger Jessica Idbrant, chef för analysenheten på IAF, till Nyhetsbyrån Siren.
Daniel Nilsson, chef på Arbetsförmedlingen är inte förvånad över de siffror som statistiken visar.
– De tre av de kommunerna som ligger i östra Norrbotten, har tyvärr alltid legat högt i arbetslöshet.
Han tror dock att starten av gruvan i Pajala kan påverka siffrorna i positiv riktning i regionen.
All arbetslöshet syns dock inte i statistiken för utbetalning av arbetslöshetsersättning, påpekar han. För att det ska bli en rättvisande bild av arbetslösheten på en ort, förutsätter det att personerna har varit inne på den svenska arbetsmarknaden ett tag för att kunna kvalificera sig för a-kassa.
– Detta gäller ju generellt för de här orterna i östra Norrbotten, men ser man till riket finns det områden med hög arbetslöshet men inte så hög utbetalning av arbetslöshetsersättning.
Problemen med arbetslösheten är dock störst i Haparanda och Övertorneå.
– Ja, det finns utmaningar där.
Några tydliga tecken på att en lågkonjunktur är på ingång, har man ännu inte märkt på Arbetsförmedlingen.
– Vi har haft en sjunkande arbetslöshet under väldigt lång tid. Vi har minskat mer än övriga landet.
Den nya budgeten som nyligen klubbats i riksdagen med allt vad den kan innebära kan dock komma att påverka framöver, tror han.
– Den innebär stora, eller i alla fall relativt stora, neddragningar som kommer att ta på extratjänster, främst anställda i kommuner i någon form av välfärdsyrken. I Norrbotten är det runt 600 personer som har den här typen av anställningar, så det kommer absolut att påverka.