Det kan vara svårt att hålla fokus under genomgångarna i skolan, säger snart 11-årige Theodor Skoog.
Det är en solig eftermiddag, Lisa Nilsson Falk, 25, har slagit sig ner på en bänk vid kanalen i centrala Piteå. Hon tar en klunk av den medhavda energidrycken och börjar berätta om hur hon upplever livet med en diagnos.
– Det har sina ljusa stunder, men det har sina nackdelar också. Sen hjälper det ju om man har en sambo som kan stötta en i det men det är ju många gånger man skenar.
Hon har alltid vetat att hon har diagnosen men valde att göra en utredning först 2018, i vuxen ålder.
– Det var väl främst för att jag inte fick ihop min vardag, jag fick inte den här röda tråden att gå ihop. Och då blir det ju ganska svårt att hitta strukturen i livet och då blir inte livet bra.
Det är främst de dagliga sysslorna i hemmet som varit svåra att ta itu med och när någonting har känts tråkigt har det tagit stopp.
– Du ska laga mat, städa, diska och tvätta. Det är den delen som fallerar för mig och det är den som inte håller hela vägen. Du vet att du behöver göra disken, men det tar emot i hela kroppen att behöva göra det.
Att det tar emot för Lisa Nilsson Falk att göra det hon tycker är tråkigt är inget nytt. Även under skoltiden var det svårt att ta sig an vissa uppgifter medan det hon tyckte var roligt flöt på.
– I skolåldern har det alltid varit just det att vill jag inte, då gör jag det inte. Det innebär att mycket arbeten har halkat efter. Sen har jag absolut haft mina fördelar, för det jag har tyckt är intressant eller roligt det har jag har lyckats bra med och jag har fått bra betyg i just de delarna.
Att skolan kan vara en svår plats för en person med adhd berättar även Theodor Skoog om. Han ska snart fylla elva år och fick sin diagnos i julas. I villan belägen i Södra Sunderbyn har han tagit plats vid köksbordet, bredvid sitter mamma Sofia Skoog och nickar instämmande när Theodor berättar att genomgångarna i skolan är jobbiga.
– Jag sitter bara där och tänker på massa saker, säger han.
Theodor Skoog fortsätter att berätta att han får svårt att genomföra vissa uppgifter på grund av att han missat instruktionerna. I dag har han fått en egen plats i klassrummet som är avskärmad för att minska intryck, något han tycker har hjälpt.
– Då pratar jag inte med dem jag sitter bredvid, så då blir det ju mer fokus på arbetet, säger han.
Skolan var som tuffast under andra och tredje klass, men nu går det bättre. Favoritämnena är idrott och träslöjd och där tycker Theodor Skoog att det fungerar bra eftersom han tycker det är kul. Men det har inte bara varit skoluppgifterna som varit en svårighet.
– Theodor har alltid varit väldigt social och haft väldigt mycket kompisar men det blir för intensivt. I skolan blir det kanske hetsigt och då kan det uppstå situationer som gör att det har blivit väldigt jobbigt med kompisar och så där, men det är mycket bättre nu, säger Sofia Skoog.
När Theodor inte är i skolan är han full av idéer och har många intressen. Köra fyrhjuling, cykla och bada är bara några av dem. Mamma Sofia Skoog berättar att han har ett stort intresse för motorer och sport.
– Ja, basket, det är riktigt roligt, fyller Theodor Skoog i.
Vidare berättar han om hur det kändes när han fick sin diagnos.
– Det kändes bra. Men sen när jag åkte och skulle se om jag skulle ta medicin eller inte då blev det dåligt, för jag ville inte ta medicinen. Men sen blev det bra när jag tog den.
Både Theodor Skoog och Lisa Nilsson Falk äter medicin för sin adhd, något de båda upplever har hjälpt dem att lättare hantera vardagen.
– Fokuset blev bättre och jag kunde sitta still, det kändes bara bättre och det blev roligare i skolan, säger Theodor Skoog.
Även för Lisa Nilsson Falk underlättade medicinen de vardagsbestyr som hon tidigare ofta struntade i på grund av ovilja och att det tog emot.
– Medicinen ger mig en struktur. Om jag ska diska, då tar jag disken i stället för att jag sätter mig på soffan en liten stund och att jag bara ska se ett avsnitt på den där serien och helt plötsligt har jag sett fem avsnitt, säger hon samtidigt som hon poängtera att alla ska göra det som är bäst för dem.
Lisa Nilsson Falk säger att det är viktigt att inte ta ut sig även om hjärnan ständigt går på högvarv, något som ofta resulterar i många bollar i luften. Ett tag hade hon flera jobb samtidigt men idag har hon skurit ner till två. Två veckor i månaden arbetar hon som personlig assisten 90 procent och resten av tiden driver hon eget, något hon upplever avslappnade.
– Jag har ju ett företag inom skönhet och jag har alltid tyckt om den delen oavsett om det har med hår, fransar eller naglar att göra. För mig blir det inte ett jobb utan att jag får vara mig själv och jag får liksom snöa in mig i det där och fastna i det. Jag vilar upp mig snarare än att jag jobbar.
Att finna en chans till vila är även viktigt för Theodor Skoog. Efter en dag med full fart som kostat mycket energi behöver han få komma ner i varv och vila.
– Ibland behöver han bara vara helt själv i många timmar. Man märker ibland att han behöver dra sig undan för han orkar inte, säger Sofia Skoog.
Lisa Nilsson Falk säger att det är viktigt att prata mer öppet om adhd och att det behövs mer information, samt att inte döma ut människor som har diagnosen.
Även för Theodor Skoog är just öppenhet och samtal en viktig del, både med familj och vänner. På frågan vilket bemötande han önskar av andra svarar han med ett ord:
– Respekt.