Länsdiabetesdag med målet att ge bättre vård
Mätningar av vårdinsatser, översyn av vad som kan bli bättre samt mer utbildning för sjukvårdspersonalen. Det är de åtgärder som står på tur för att förbättra diabetesvården i Norrbotten. I går fick drygt 200 personer som jobbar med diabetiker i länet en genomgång av läget vid en länsdiabetesdag i Landstingshuset i Luleå.
Som ett led i arbetet med att förbättra diabetesvården i länet har landstinget gått med i Nationella diabetesregistret, där man kan jämföra vården med övriga landet. Christer Andersson, Sven-Erik Marklund och Beatrice Pirak är kvalitetsansvariga för registret i Norrbotten och presenterade materialet för deltagarna på länsdiabetesdagen.
Foto: Simon Berggren
- Vi har gått igenom vilka områden som kan förbättras. Dessutom har alla yrkesgrupper som jobbar med diabetes tillsammans lagt upp en plan för hur de tycker att man ska ta hand om diabetikerna, säger Ulf Bolsöy, processledare för länsgruppen för diabetesvård.
Målet är att varje patient ska få rätt omhändertagande. Länsgruppen har tagit fram en handläggningsöverenskommelse för diabetesvård, som beskriver handläggningen av diabetikerna, och denna handläggningsöverenskommelse ska uppdateras kontinuerligt.
Kraftsamling
I går anordnade länsgruppen för diabetesvård en länsdiabetesdag som samlade drygt 200 läkare, diabetessköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, fotterapeuter, kuratorer och andra yrkesgrupper som tar hand om diabetiker. Deltagarna lyssnade på föreläsningar om läget inom diabetesvården, det nationella diabetesregistret, diabetestekniska hjälpmedel och nya läkemedelstrender inom diabetesvården. Dessutom ägnade de sig åt grupparbeten.
- Den här gemensamma dagen är lite av en avspark för det kommande året, säger Ulf Bolsöy.
Året kommer att präglas av mätningar, förbättringsarbete och utbildning.
- Det är de tre hörnstenarna. Kvalitetsförmedling, att vi ska mäta vad vi gör, vi ska se över vad vi kan förbättra och vi ska arrangera utbildningar.
Diabetesregister
Som ett led i förbättringsarbetet gick Norrbottens läns landsting för två år sedan med i Nationella diabetesregistret. Registret omfattar drygt 150 000 av Sveriges cirka 350 000 diabetiker och bygger på frivillig rapportering från behandlande läkare på landets medicinkliniker och vårdcentraler.
I Norrbotten räknar man med att det finns cirka 10 000 diabetiker, och nu förs behandlingen av dem in i registret och kan jämföras dels med andra enheter i länet, dels med övriga Sverige.
- När vi har möjlighet att mäta i ett kvalitetsregister för hela landet kan vi se hur vi ligger till, säger Ulf Bolsöy.
Blandade resultat
Jämförelserna med diabetesvården i övriga riket har gett blandade resultat. Länets medicinkliniker har i många avseenden bättre resultat än riket som helhet. Vårdcentralerna ligger däremot på ett antal områden sämre till än riksgenomsnittet.
- Det är svårt att svara på vad det beror på. Men jag tror att det mest värdefulla med det här registret är att man kan följa sin egen verksamhet år från år och se om man förbättrar sig, säger Sven-Erik Marklund, överläkare på medicinklinken på Piteå älvdals sjukhus och kvalitetsansvarig läkare för Nationella diabetesregistret i Norrbotten.
Så jobbar vi med nyheter