Landstinget blöder ekonomiskt.
Situationen är minst sagt akut.
Hård kritik
Inte särskilt underligt med tanke på den ekonomiska situation som beskrivs.
Kritiken från oppositionen mot hur landstingsledningen sköter sina kort var också stundtals hård.
– Delårsrapporten är ingen munter läsning, konstaterade bland andra oppositionsrådet Kenneth Backgård Norrbottens sjukvårdsparti.
Han pekade på ett antal punkter som i hans ögon är orsakerna till att underskottet hela tiden växer.
– För det första handlar det om en struktur som inte är anpassad. Vidare är det dålig följsamhet i organisationen, förklarade Backgård.
Han medgav samtidigt att dagens skatteutjämningssystem inte hjälper till att göra situationen bättre och att läkemedelskostnaderna skjuter i höjden.
Mattias Karlsson (M) pekade å sin sida på tänkta besparingsåtgärder som han anser fått rakt motsatt effekt.
– Det har investerats stort för att få ner antalet anställda. Samtidigt noterar vi personalkostnadsökningar på 4,6 procent. Det handlar då inte om löneökningar, övertidskostnader som ökat med åtta procent och inhyrd personal som ökat med 20 procent eller mer än 240 miljoner.
"Flyr ansvaret"
Utifrån dessa siffror dissade han helt resonemanget om en skattehöjning med 1,16 kronor.
– Det spelar ingen roll hur mycket vi höjer skatten om situationen fortsätter som tidigare. Redan 2019 kommer vi att stå med ett par miljoner minus igen, hävdade Karlsson.
Jens Sundström (FP) gick direkt på landstingsledningen som han anser inte klarar av uppdrag och uppsatta mål.
– Ledningen flyr sitt ansvar med att föreslå en skattehöjning, sa han och förklarade senare i debatten att det är hög tid se över engagemanget inom olika sektorer.
– En flyglinje som kostat 30 miljoner kronor. Pengar som hade kunnat användas på annat håll, exemplifierade han med.
Efter närmare fem timmars debatt klubbades delårsrapporten och lades till handlingarna.