Efter förra granskningen framkom att det på många ställen rådde kraftig manlig dominans. Därför gick länsstyrelsen före valet ut och manade partierna att se till att kvinnorna representerades i högre grad.
- En och annan gillade inte brevet som var undertecknat av mig. Men länsstyrelsen har i uppdrag att jobba med jämställdhetsfrågorna, säger delegationens ordförande, Per-Ola Eriksson.
Ett år har gått sedan senaste valet. Och därför valde länsstyrelsen att göra en uppföljning, vid halvårsskiftet.
Kvinnor krävs
Doris Thornlund, särskilt sakkunnig i jämställdhet, konstaterar att det krävs 40 procent kvinnor för att ha balans. Hon konstaterar också att en klar försämring skett i Arvidsjaur och att kvinnorna fått mer att säga till om i Pajala, i alla fall på fullmäktigenivå.- Det har blivit en jämnare balans bland de folkvalda.
Siffrorna visar också att det inte ser lika bra ut i nämnder och styrelser, där de tunga frågorna hanteras. 59 procent av makthavarna där är män.
När det gäller kommunchefsnivå handlar det om 50-50. Men väl på förvaltningsnivå ser det mer normalt ut - chefsjobben innehas till 69 procent av männen.
- Här råder en skev balans. Luleå ligger lite dåligt till.
Männens värld
Även i kommunala bolag och stiftelser råder männens värld med 73 procent, i alla fall i de flesta kommunerna. Kommuner där läget är några bättre är Gällivare, Luleå, Pajala och Piteå.- Piteå utmärker sig positivt, säger Thornlund och ger en ytterligare en eloge till Piteå kommun när hon visar på vilka som innehar ordförandeposterna i nämnderna. 62 procent män, sett till hela länet, i Piteå råder 50-50.
- Trots allt har det blivit något bättre. Vi får glädja oss åt det. Medvetenheten har ökat i de här frågorna, säger Thornlund när hon sammanfattar läget.
Undersökningen ska nu ut till partier, kommuner och landstinget.
Något som kanske skapar huvudbry i Arvidsjaur.
- Vi har inte analyserat varför det ser ut som det gör där, förklarar landshövdingen och flaggar för en ny undersökning senare under mandatperioden.