"Jag var sur på Carolin - därför sköt jag henne"
Efter sex timmar med videouppspelade förhör fick Toni Alldén själv ordet i hovrätten:- Jag var arg på henne. Jag var sur på Carolin och därför sköt jag. Men då var hon redan död.
Kammaråklagarna Anette Ölmbro och Ulrika Schönbeck i samspråk med makarna Väyrynen från Hakkas, som var kallade till hovrätten för att berätta om den stora blodpölen - som blev genombrottet i Carolin-utredningen.
Foto: Jan Westerberg
I ett skede får Alldén frågan, om han som inbiten jägare någonsin skjutit mot ett dött djur i naturen?
"Nää, aldrig".
Ändå har han avlossat inte bara ett utan två skott mot en, som han säger, död kvinna.
Samma 29-åriga kvinna som två av varandra oberoende rättsläkare menar var vid liv.
Och som försvarsadvokat Leif Silbersky vill klassificera som hjärndöd då skotten föll.
Ingen efterkontroll
Under det begärda tilläggsförhöret, efter videovisningen, hann Silbersky pumpa fram en rad frågor under tio laddade minuter.
Ur svaren framgick att Toni Alldén mår mycket bättre nu än tidigare, både psykiskt och fysiskt. Att han tycker det är jobbigt att se sig själv på storbildsskärm.
Plus att Carolin Stenvall var livlös då han lyfte in henne i bilen efter knuffen på Stenbron.
- Hon var död redan då, konfirmerade Alldén men vidhöll att han aldrig ytterligare kontrollerade hennes hälsoläge mot bakgrund av att hon inte gav ljud eller livstecken ifrån sig.
Uppdämd ilska
Att Alldén sex timmar efter knuffen sköt Piteåkvinnan bottnade i en mix av desperation och uppdämd ilska över den situation hon försatt honom i.
- Om jag inte träffat henne hade detta aldrig behövt hända. Jo, jag var sur på henne. Arg.
Därför kom älgstudsaren fram.
Blodansamling
Två vittnen var i går kallade till hovrätten, paret Väyrynen från Hakkas som upptäckte den stora blodpölen på rastplats 58:an lördagen den 13 september i samband med en fiskeutflykt.
Samstämmigt beskrev de var för sig blodansamlingen samt två intilliggande hjärnhalvor som de observerade och anmälde till polisen.
Först sexton dagar senare gjordes en platsundersökning - som kom att bli det stora genombrottet.
Annat vokabulär
- Först trodde vi det var en slaktplats med kopplingar till tjuvjakt. Men senare, då vi läste om Carolins försvinnande, började vi tänka på ett eventuellt samband, berättade maken Väyrynen, som av en tv-reporter blivit avrådd att använda vokabuläret "hjärnhalvor", och därför konsekvent kallat fyndet för andra omskrivningar, även i tingsrätten.
- Men det var hjärnhalvor. Jag vet det för jag har arbetat vid ett slakteri. Och när vi besökte platsen dagen därpå, söndagen, var de borta. Förmodligen bortforslade av något djur, förklarade han.
Stort nummer
Advokat Leif Silbersky gjorde ett stort nummer av hur makarna kunde vara så säkra på att det verkligen var blod som de hade sett, och ävenså hjärnhalvor.
Taktiken var/är att skapa tvivel kring det vittnesmål som docent Peter Krantz kommer att avlägga på torsdag.
I dag går målet in på dag tre, med nya uppspelade videoförhör från tingsförhandlingarna.
Så jobbar vi med nyheter