"En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att Sverige ska fungera och tillväxten öka", säger Andreas Carlson, (KD) infrastruktur- och bostadsminister.
Förra veckan presenterades infrastrukturpropositionen och den bygger på en överenskommelse mellan SD, M, KD och L.
Regeringen föreslår att 1 171 miljarder läggs på infrastruktur, åren 2026-2037. Drift och underhåll av järnvägar ska prioriteras men även investeringar med fokus på arbetspendling och godstrafik göras. Satsningen är en ökning med totalt 27 procent jämfört med dagens nationella infrastrukturplan.
Norrbotniabanegruppen, som är en intresseförening, drar slutsatsen att det här kan tala för en "intensifiering av Norrbotniabanan". Alltså, att byggandet av Norrbotniabanans norra del mellan Umeå och Luleå kan bli av.
Elisabeth Sinclair förklarar varför de kan dra den slutsatsen, fastän några konkreta besked inte givits.
– I Trafikverkets inriktningsunderlag som kom den 15 januari stod det att Norrbotniabanans norra etapp kanske kan komma igång, att slutföra planering och bygge, under förutsättning att regeringen skjuter till 20 procent till hela infrastrukturplanen.
– Regeringen skjuter till 27 procent. Det är jättebra.
Regeringen öppnar för lånefinansiering och alternativt genomförande.
– Det är något vi har fört fram länge och som vi hoppas ska kunna realiseras.
"Wow, då är vi ju lite hemma", säger Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen om att regeringen skjuter till 27 procent till infrastruktur.
Det låter som att ni är glada över detta?
– Vi är luttrade men positivt inställda. Det finns överlag en förståelse i politiken att infrastrukturen behöver mer pengar, framförallt på järnvägssidan. Nu satsar man på underhåll, och säger att man trycker dit så mycket pengar som Trafikverket kan svälja under den här tolvårsperioden.
Vad är det som säger att det blir pengar till norra Sverige?
– Alltså, det är ju inte säkert. Men inriktningsunderlaget från Trafikverket säger att det behövdes ytterligare 20 procent för att Norrbotniabanans norra del ska genomföras.
Senare i vinter ska riksdagen rösta i frågan, om det blir ett ja kommer regeringen ge i uppdrag till Trafikverket att ta fram ett förslag på nästa nationella infrastrukturplan, enligt Sinclair. Och den blir klar någon gång i slutet av 2025. På vårkanten 2026 kan regeringen såldes besluta om planen.
– Det är ett steg i rätt riktning, nu har vi något att jobba med och det är positivt.
Samtidigt har flera oppositionspartier varit kritiska till fördelningen mellan väg och järnväg. "Underhållet för vägar får tio gånger mer", säger Daniel Helldén, språkrör för MP till DN.
Fotnot: Trafikverket väntar på ett byggstartsbeslut från regeringen för sträckan Dova–Skellefteå.