Hybrit-projektet som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall har den senaste tiden ifrågasatts av politiker som oppositionsregionrådet Irene Svenonius (M) i region Stockholm och MUF:s riksordförande Douglas Thor och distriktsordförande Julia Järnberg. De ifrågasätter varför statliga bolag ska ägna sig åt den här typen av projekt, regeringen borde pausa finansieringen och göra en ordentlig genomlysning av Hybrit har de framfört i olika debattartiklar.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) anser att Hybrit-projektet är en nationell angelägenhet.
– Vi ser att det är fullkomligt avgörande för svensk konkurrenskraft och arbetstillfällen att vi klarar den gröna omställningen. Det här är det projekt som just nu har kommit längst i världen med att klara av att börja producera grönt stål. Då tycker jag inte det är orimligt, det blir en nationell angelägenhet att staten också är med och banar väg för det, säger Ebba Busch.
De tycker att Hybrit kommer att förbruka alldeles för mycket el?
– Men det här skulle kunna plocka bort en tiondel utav de svenska koldioxidutsläppen, det är väldigt mycket värt. Ska man titta på många andra åtgärder som skulle kunna ha möjlighet att också plocka bort tio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp då skulle de också ha enorma andra konsekvenser i form av minskad konkurrenskraft, färre arbetstillfällen och mindre intäkter för att finansiera välfärden. Det här är ett sätt att både nå klimatmålen och värna konkurrenskraften, svarar Ebba Busch.
Så kravet att göra en genomlysning är inget du stöder?
– Vi lyssnar självklart till vettig och befogad kritik, där det finns möjlighet att se över att alla led verkligen håller, det ska vi självklart göra. Det är något som sker kontinuerligt, man får inte bli snöblind.
– Man måste också se vilka enorma möjligheter att bli världsledande och kapa så stora delar av våra utsläpp som det innebär, samtidigt som det banar vägen för nya arbetsstillfällen, det är i relation till det som man behöver se det stora elbehovet.
– Vad är alternativet? Om man vill kapa en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp, vad är den alternativa vägen? Det får man gärna peka på, som inte har ännu allvarligare kostnader, säger Ebba Busch.
Hybrit, H2 Green Steel och andra industrisatsningar i Norrbotten kommer att leda till ett kraftigt ökat elbehov. På pressträffen i Luleå stadshus lanserar Ebba Busch en strategi för norra Sverige, med redan kända nyheter. Tidigare på morgonen har statsministern och klimatministern presenterat förslag till ändrad lagstiftning för kärnkraften. Det ska bli möjligt att bygga fler kärnkraftverk än dagens tio reaktorer och på fler platser i landet. Det ska också bli möjligt att bygga SMR, små modulära reaktorer.
– Det är en av de tyngsta komponenterna i strategi norr, att nu lägga om hela elproduktionsstrategin. Vi kan inte säkra södra Sveriges elbehov genom att ligga så tungt på att man ska transportera och överföra den billiga och utsläppsfria elen ifrån norra Sverige. Nu måste man klara av att bygga ut kärnkraft i de södra delarna, kompensera för de 3 000 megawatt som har försvunnit, korta tillståndsprocesser för vindkraft och samtidigt bana väg för småskaliga modulära kärnkraftsreaktorer, säger Ebba Busch.
Ebba Busch svarar flera gånger på frågan om kärnkraft kan byggas i Norrbotten.
– Jag utesluter inte det, men det är inte primärt här, blir svaret.
LKAB:s vd Jan Moström har framfört att utbyggd vindkraft är nödvändig för att kunna öka elproduktionen. Ebba Busch förklarar att sammanslagningen av miljödepartementet med näringsdepartementet är ett sätt att korta tillståndsprocesserna, då målet är att regeringen ska komma med ett entydigt besked istället för ibland sinsemellan motstridiga besked från olika departement.
– Ett sätt att korta tillståndsprocessen är synken inom regeringskansliet, det som tidigare har legat på två departement ligger nu på ett departement. Vi måste landa i en och samma slutsats, säger Ebba Busch.
Frågor om att bygga ut Malmbanan till dubbelspår hänvisar hon till infrastrukturminister Andreas Carlson.
– Jag vet att det är en otroligt prioriterad fråga. Det är därför vi gör en stor omläggning när vi säger stopp till höghastighetståg. De medlen behöver vi lägga på upprustningen av befintlig järnväg och upprustning av vägar.