I en dom i fredags avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen att en kamera monterad på en drönare, när den blir uppskickad i luften, är att betrakta som en övervakningskamera. I fortsättningen kommer därför en kamera i drönare att kräva tillstånd enligt kameraövervakningslagen, bedömer Datainspektionen.
Domen har väckt uppståndelse och får redan nu kritik.
– Jag är överraskad. Att man skulle gå så långt, om det nu innebär ett totalförbud, då är det ett ganska drastiskt beslut. Men våra jurister måste nu analysera domen så att vi får se hur den ska tolkas, säger Ulf Johansson, programchef SVT:s nyheter.
Ska domen tolkas som att det från och med nu helt är slut med att filma med hjälp av drönare, innebär det svårigheter för SVT och troligtvis de flesta som i dag gör tv, menar han.
– Då blir det ett problem. Vi på nyheterna, men också andra delar av SVT använder drönare. Det ger andra perspektiv och det ger en överblick. Jag tror alla medieföretag i dag använder drönare, säger han.
Även organisationen Missing people tar hjälp av drönare och ska undersöka vad domen egentligen betyder.
– Det är ett problem för oss om det här innebär att vi inte kan använda drönare, säger Magnus Idebro, presskontakt för organisationen.
– En drönare är ett utomordentligt hjälpmedel för oss. Med en drönare kan man söka stora ytor på kort tid. Man ser lätt ett klädesplagg som ligger öppet, säger han.
Katarina Ekdahl, jurist med inriktning mot fotografering, menar att det nu blir upp till Datainspektionen och landets länsstyrelser, att avgöra vilken fotografering som är godkänd eller vilka verksamheter som inte behöver tillstånd. Och vad hon vet är det svårt att få tillstånd från Länsstyrelsen.
– Det finns de som har tillstånd men de är få. Det kan handla om räddningstjänst till exempel. Men bara Datainspektionen kan säga om den verksamhet som bedrivs ligger inom lagens undantag. (TT)