Kvinnan dömdes först till åtta månaders fängelse av Luleå tingsrätt, som fann barnens berättelser starkt trovärdiga och mammans försvar mindre eller inte alls trovärdigt. Hon upprepade gång på gång under rättegången att hon inte mindes, att hon förträngt alltihop på grund av psykisk stress och att barnens anklagelser förmodligen var frammanade av pappan, men medgav att det varit bråkigt hemma. Att hon skulle kallat barnen saker som djävulsbarn, helt misslyckade, hora och idiot förnekade hon helt.
Skadestånd
Tingsrätten dömde henne också att betala 10 000, 21 500 respektive 5 000 kronor i skadestånd till de tre barnen.
Domen överklagades till hovrätten, som i sin bedömning kom fram till samma sak i skuldfrågan men ändrade påföljden till en månads fängelse samt skyddstillsyn i kombination med (psykiatrisk) vård. Detta då domstolen fann det uppenbart att hon hade psykiska problem som hon behövde hjälp med. Skadeståndet fastställdes dock i sin helhet, vilket ledde till änne ett överklagande.
Men Högsta domstolen, som enbart beviljar prövningstillstånd när det anses viktigt att dom prövas av prejudicerande eller andra synnerliga skäl, finner ingen anledning att pröva saken. Därmed står hovrättens dom fast.