Eftersatt psykvård ska få högre prioritet

LULEÅ (PT)P-O Sjöblom, själv psykiatriker till professionen, arbetar sedan november på halvtid som psykiatrikoordinator på socialdepartementet. Han skulle berätta om vad som är på gång inom ramen för psykiatrisatsningen på nationell nivå. Detta enligt programmet för konferensen "Från vision till verklighet - en bit på väg", som arrangerades av landstinget och Kommunförbundet i samverkan och var den fjärde konferensen i ordningen i Luleå om de så kallade Miltonprojekten.

Sjöblom beklagade dock att han inte kunde vara så konkret, med hänsyn till att man nu arbetar med en rad förslag som kommer att presenteras längre fram i vår och som ska ligga till grund för kommande regeringsbeslut.

Ska vara spårbart

Om annat yttrade sig P-O Sjöblom mer oförbehållsamt. Bland annat påstod han att dagens nyutexaminerade sjuksköterskor inte vet hur man praktiskt tar hand om patienter, att de exempelvis inte klarar av att lägga in en pvk (perifer venkateter), eftersom de bara fått lära sig det via dator. För detta måste man ge underbetyg åt lärosätena, menade han. Påståendet bemöttes med kraft av en konferensdeltagare i publiken.

- Jag är opolitisk och dessutom bara projektanställd på socialdepartementet, sade den nationella psykiatrisamordnaren och förklarade att den nuvarande regimen på finansdepartementet inte är intresserad av att pytsa ut pengar till landsting och kommuner som inte är spårbara.

Som exempel på motsatsen nämnde Sjöblom de så kallade Perssonpengarna som enligt psykiatrikoordinatorn knappast går att spåra i dag, det vill säga man vet inte exakt konkret vad de använts till.

Ett av regeringens "satsningsområden" inom psykiatriprojektet, där totalt sex olika departement är involverade, är barn och ungdom. Apropå det sade P-O Sjöblom att skolhälsovården fungerar väldigt olika över landet; där det saknas en fungerande skolhälsovård får BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, ta hand om dem som har psykiska problem eller lider av psykisk sjukdom.

Bollas hit och dit

Här måste man hitta bättre modeller, framhöll föreläsaren. För som det nu är kan det inträffa att en person som drabbas av tvångssyndrom vid 13 års ålder får rätt diagnos och behandling först i 30-årsålder, alltså med 17 års fördröjning.

Folk bollas mellan olika verksamheter och faller understundom mellan stolarna. Detta var ett genomgående problem som berördes av flera talare under konferensen.

Projekt i Pite älvdal

Under eftermiddagen presenterades fem av totalt femton så kallade Miltonprojekt, samverkansprojekt som har bedrivits sedan 2005 mellan Norrbottens läns landsting och länets kommuner som en direkt följd av Anders Miltons nationella psykiatrisamordning.

Ett av dessa projekt har bedrivits i Pite älvdal (Piteå, Arvidsjaur och Arjeplog) och avsåg från början unga vuxna med såväl psykiskt funktionshinder som missbruksproblematik. Senare breddades projektet till att omfatta alla individer med en så kallad komplex problematik i åldern 18-65 år.

- Målet att minska återfall som leder till institutionell vård har uppnåtts med råge, säger Jan Renberg, Norrbottens läns landsting, som utvärderat projektet.

- Antalet inläggningar inom slutenvården minskade med 75 procent. Och ser man på antalet dagar så minskade behovet med 78,5 procent.

Eftersatt psykvård ska få högre prioritet

PSYKIATRI. Psykiskt funktionshindrade är en grupp som alltid kommer sist på dagordningen, därför är psykiatri nu ett prioriterat område för regeringen. Det förklarade P-O Sjöblom från socialdepartementet vid enkonferens i Luleå på torsdagen.