Fler och fler personer misstänks för att har kört bil påverkade av narkotiska preparat. De misstänkta drograttfylleristerna är i dag fler än antalet som misstänks för alkoholrattfylla.
– Vi ligger högre på drograttfyllerier än rattfyllerier och det ökar, säger Nicklas Ekbom, tillförordnad gruppchef på utredningsavdelning i lokalpolisområdet Luleå och Boden.
Vad som är orsaken till skillnaden kan ha många förklaringar, bland annat på hur man får upp misstankar om brottet.
– Till att börja med så finns det skillnad i hur vi får skälig misstanke. Om vi börjar med alkoholrattfyllerier så har vi där ett sållningsinstrument där vi blåser och får en föraning redan vid vägkanten och då är sållningen ställd så att den som blåser över straffbar gräns är att anse som skäligen misstänkt för rattfylleri. Då fattas det ett beslut om kroppsbesiktning där man då tar ett bevisprov. Där har man en väldigt liten felprocent från det att man upptäcker en skälig misstänkt, säger Nicklas Ekbom.
– För drograttfyllerier har vi inte en sådan hjälp initialt utan det är en bedömning som görs. Man bygger upp en skälig misstänkt utifrån omständigheter, fysiska tecken och så vidare.
Nivån på misstanke bör ligga runt 50 procent i sannolikhet att individen gjort sig skyldig till det här.
– Då fattar man ett beslut om kroppsbesiktning och sedan tar man med dem på prov. För att brottet drograttfylleri ska bli fullbordat så krävs att du har ett otillåtet narkotiskt preparat i blodet samtidigt som det ska vara styrkt att du kört fordonet, säger Nicklas Ekbom.
Det finns fler orsaker till att drograttfyllerierna ökar.
– En del är att kanske har människors syn på narkotika blivit mer moderat – det kan vara så. Polisens sätt att arbeta gentemot drograttfyllerier kan ha förfinats under de här åren som har gått, man har blivit lite mer duktig på att urskilja vem som är påverkad eller inte. I kombination med att de slumpmässiga utandningsproverna har gått ned. Vi gör inte lika många slumpmässiga utandningsprov nu.
Statistiken för dessa brott påverkas också till stor del av hur mycket resurser polisen lägger på dem.
– Ju mer vi jobbar med det här så kommer siffrorna att visa att det blir fler och fler, säger Nicklas Ekbom.