Historien om Norrbottens sjukvårdsparti, sedermera Sjukvårdpartiet, har berättats många gånger. Det grundades med utgångspunkt i en enda fråga, placeringen av Norrbottens nya länssjukhus och därigenom nedläggningen av Bodens centrallasarett i början av 1990-talet.
– Jag kom in i partiet ganska fort, säger Kenneth Backgård, som är legitimerad psykolog och jobbade på den psykiatriska avdelningen vid lasarettet i Boden innan nedläggningen.
Det politiska intresset hade han med sig redan från studieåren vid Umeå universitet, men innan sjukhusdebatten hade han inga planer på att ge sig in i regionpolitiken.
– Mitt första jobb var faktiskt inom dåvarande värnpliktsverket, jag sysslade med att skriva in värnpliktiga i Boden och Östersund. Jag gjorde intervjuer och tester.
Även om han har passerat pensionsåldern för några år sedan, han fyller 72 i år, känner han sig fortfarande inspirerad att fortsätta.
– Vi fick ju frågan när sjukhusstriden var avgjord, vad är vitsen med att fortsätta nu? Men vi hade ju vallöften som vi hade gått ut med som gällde mer än bara sjukhuset. Det gick inte att svika alla som hade röstat på oss.
Den styrande majoriteten, som förutom Sjukvårdspartiet består av Moderaterna och Centerpartiet, har kritiserats för omställningen av regionens organisation. En stor del av kritiken har handlat om att den drevs igenom trots en pågående pandemi.
– Vi såg ju hur ekonomin såg ut före valet 2018 och vi hade aldrig kunnat genomföra våra vallöften utan omställningen. Vår analys visade klart på att vi måste minska på sjukvårdens administration. Vi bromsade in när pandemin kom och omställningen tog ungefär ett år mer än planerat. Oavsett hur det går i valet nu och vilka som än ska styra så har alla fattat att det krävdes en omställning.
– Det blev i slutänden närmare 400 personer som fick sluta. Klart att det uppstår missnöje och kritik. När en sådan här omställning ska genomföras måste någon peka med hela handen, faktiskt.
De senaste åren har larmen avlöst varandra om en sjukvård i total kris, där akutmottagningen i Sunderbyn hotas av mångmiljonvite, där barnmorskorna gått ut med att de inte kan garantera patientsäkerheten och där vårdköerna bara växer.
– Sett i backspegeln kanske vi stoppade upp för mycket av verksamheten i början av pandemin. Nu måste vi reparera skadan och det var därför vi beslutade att avsätta 500 miljoner kronor till upphandling av bland annat operationer.
Kenneth Backgård har ofta talat sig varm för regionens goda ekonomi. Kritiken från oppositionen har varit massiv.
– Vi är väldigt förvånade över kritiken. Vi har anklagats för att lägga pengarna på hög men så är det inte alls. Grunden för att klara verksamheten framöver är en god ekonomi. Hur ska vi annars kunna höja lönerna?
Vad ska ni göra med pengarna när det ändå inte finns personal att anställa för att lösa bemanningskrisen?
– Vi satsade 100 miljoner på sjuksköterskorna, det hade blivit 4 500 kronor per anställd om pengarna hade fördelats exakt lika. Vi arbetar utifrån att all hälso- och sjukvårdspersonal ska ligga minst på en medianlön som motsvarar riksgenomsnittet. Vi har nyligen ökat på lönesatsningen med 95 miljoner till sköterskor och läkare.
–När viteshotet om tio miljoner kronor kom gällande akuten, då sade vi till verksamheten: Lös problemet! Om vi riskerar tio miljoner i böter bör vi använda dessa pengar till att lösa situationen. Jag sade så här, det kanske finns någon aktör i länet som kan gå in och driva en hel avdelning i privat regi. Regiondirektören meddelade då att man istället skulle hitta en egen lösning.
I skrivandets stund kvarstår fortfarande viteshotet, även om ledningen anser att Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s, krav om vårdplatser är uppfyllt.
Som regionpolitiker är det många frågor som du inte kan påverka särskilt mycket. Tröttnar du aldrig på politiken?
– Nej, jag har ett jävlar anamma i mig som gör att jag inte ger upp när jag stöter på motstånd.
När ska du sluta?
– Min sambo är jämnårig med mig och hon vill för guds skull inte sluta jobba. Det är lite samma sak med mig. Hur många tv-serier kan jag se, liksom? Men jag tänker inte bli som Breznjev (Sovjetledaren, reds. anm.) och fortsätta tills jag blir 80 (skratt).