Allt fler blir lurade på nätet

It-relaterade brott och bedrägerier ökar i rasande fart i samhället. Vanligast är bluffmejl och sms, men även andra mer avancerade tillvägagångssätt kommer starkt.

"Med 500 -1 000 bilder går det att göra en riktigt avancerad deepfake", Mattias Niemi, Atea Norrbotten.

"Med 500 -1 000 bilder går det att göra en riktigt avancerad deepfake", Mattias Niemi, Atea Norrbotten.

Foto: Ingela Rasimus

Luleå2022-11-19 11:00

Mellan 2019 och 2021 ökade bedrägerier genom social manipulation med 114 procent i region Nord. I dagsläget är bluffmejl och sms vanligast förekommande men även mer avancerade tillvägagångssätt ökar. 

– I takt med att tekniken utvecklas så blir också tillvägagångssätten mer avancerade och svårare att upptäcka, säger Mattias Niemi, informationssäkerhetskonsult på Atea Norrbotten.

På torsdagen samlade Atea både offentlig och privat sektor för en heldag med fokus på bedrägerier genom deepfakes/falska videor.

– Det handlar om artificiell intelligens. Vi vill lyfta det här, att man börjat använda det i bedrägerisyfte, säger Mattias Niemi.

Artificiell intelligens är en maskins förmåga att efterlikna människoliknande drag. 

– Med 500 -1 000 bilder går det att göra en riktigt avancerad deepfake, förklarar Niemi. 

I dagsläget cirkulerar flera olika deepfakes på sociala medier där kända personer för fram budskap och information som förfalskats. Ett exempel är en video med Ukrainas president Zelenskyj där han beordrar sina soldater att lägga ner vapnen.

– De används för att vilseleda, säger Niemi.

Men det finns även flera andra sätt att luras.

– Precis som med bilden så kan programvaran lära sig din chefs röst, jag behöver bara några röstprover så lär den sig, bedragarna kan få det att låta som att det är chefen som ringer och ber dig göra en utbetalning till utlandet. Man har även kapat telefonnumret så man tror att det är chefen som ringer, säger han.

Han tillägger att om några år kommer bedrägerierna att bli än mer avancerade och svårare att upptäcka.

För att avslöja deepfakes finns flera olika sätt, ett av dem är att titta på hur detaljerat innehållet är, om klippet har suddiga konturer runt ansikten och att det stämmer dåligt överens mellan tal och munrörelser. 

– Man ska vara källkritisk och skeptisk, ha lite bondförnuft. Sök information på etablerade säkra källor så som statliga myndigheter till exempel, säger han.

Har du själv blivit lurad någon gång?

– Nej, det har jag inte. Jag är för yrkesskadad och skeptiskt lagd, säger Niemi.

En av dem som deltog under dagen var Lulebos systemförvaltare, Anna Nilsson.

– Jag är här för att framtidsspana då vi vill ligga i framkant när det gäller säkerhet. Vi vill se vad som kan vara till nytta för företaget och hyresgäster.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!