"Älgtätheten är låg i Arjeplog"
Skogsbruket i Arjeplog skyller alla problem på älgen, men i själva verket finns det många andra orsaker till markskadorna. Det hävdar Björn Sundgren, Jägareförbundet Norrbotten. Enligt honom är älgtätheten mycket låg i Arjeplogs kommun.
Jaktvårdskonsulent Björn Sundgren.
Foto: Gunnar Westergren
- Vi hade en extrem situation på 1980-talet, men sedan dess har älgstammen minskat betydligt. Vi ligger inte i närheten av den dåvarande älgtätheten. Det är glest med älg i Arjeplog i dag, säger han.
- Sommar och höst, när älgen har stora arealer mark att röra sig på, har jaktlagen däruppe fullt schå att skjuta av det de är anvisade att göra enligt tilldelningen.
"Inte enda problemet"
- Att älgarna ofta söker sig ner från fjällen och samlas på vissa ställen för övervintring är ett känt faktum, en naturens ordning, som inte går att göra något åt. Så kommer det alltid att vara, så länge det finns älg över huvud taget.
Björn Sundgren anser att skogsbruket måste acceptera vissa skador då man producerar skog där det finns älg.
- Det är hög tid att markägarna i Arjeplog erkänner att älgen inte är det enda problemet. Faktum är att älgskadorna är mind-re än det som rubriceras som "annan skada". Dit hör exempelvis torka, ändrat mikroklimat på stora avverkningsytor, massiva angrepp av smågnagare, snöbrott med mera, säger Jägareförbundets talesman, som därmed också sågar uppfattningen att återplantering måste kombineras med ökad avskjutning för att ge önskat resultat.
Förstår dilemmat
- Vi har lokala samråd mellan länets markägare och jägare varje år, så även i Arjeplog. Vid den senaste dialogen var parterna fullständigt överens om hur tilldelningen skulle se ut. Det finns helt enkelt inte något underlag för att skjuta fler älgar.
Jaktvårdskonsulentens tips till berörda markägare som Skogsstyrelsen nu kräver återplantering av är att välja ett tåligare plantmaterial och/eller att sätta plantorna tätare.
- Samtidigt förstår jag markägarnas dilemma då de får ett lagråd i brevlådan. Det ska ju vara lönsamt att producera skog. I det här fallet tvingas de starta en föryngring som de inte kan räkna hem ekonomiskt förrän kanske om flera generationer, säger Björn Sundgren.
Så jobbar vi med nyheter