Videon är inte längre tillgänglig
Adrian Rodriguez är uppväxt utanför Auckland på Nya Zeeland med engelska som modersmål.
Som barn fick han aldrig chansen att plugga språk fastän suget fanns där konstant.
Föräldrarna såg istället trä- eller metallslöjd som lämpliga praktiska tillvalsämnen, men när Adrian protesterade fick extra idrott bli den gyllene kompromissen på skolschemat.
Ut på luffen
– Men min törst efter språk levde alltjämt och 21 år gammal sålde jag allt jag ägde, köpte ett tält, sovsäck, ryggsäck, en enkel biljett till England och begav mig ut på luffen med en kompis.
I sju år levde Adrian luffarliv, hann bo, verka, jobba och leva i England, plus så småningom även i Frankrike, Tyskland, Spanien liksom i olika delar av östeuropa och i sydostasien.
– Första nya språket jag lärde mig var franska. Det lät så fint. Och det var befriande att kunna kommunicera med folket i det land där jag bodde. Det gav en fantastiskt känsla av kontakt.
Vitt berest
Samma aha-upplevelse gjorde sig gällande när Adrian Rodriguez flyttade till Tyskland – och lärde sig tyska.
– Jag har rest väldigt mycket och vartän jag kommit har jag försökt att pränta in språket. Det handlar inte om talang, utan om att göra saker och ting på rätt sätt.
Med egenkonstruerad inlärningsteknik har nya zeeländaren lärt sig att tala svenska flytande, liksom franska , tyska , spanska , ryska utöver modersmålet engelska .
Det är tungomål som 38-åringen använder regelbundet.
Konvensation
Rodriguez behärskar dessutom ytterligare tretton språk där han kan föra konvensationer, läsa och förstå sammanhang.
– Ja, det är japanska , persiska , kinesiska , plus även arabiska och turkiska , säger Adrian och räknar på fingrarna.
– Jag talar även grekiska , tjeckiska , katalanska liksom polska , finska, danska , norska och i viss mån maori , det språk som ursprungsbefolkningen talar på Nya Zeeland.
Förälskad i Sverige
Totalt har Adrian Rodriguez bott elva år i Sverige, mesta delen av tiden i Luleå.
– Kärleken tog mig först till Gällivare, sedan försvann kärleken, men då hade jag redan förälskat mig i Sverige och flyttade så småningom till Luleå.
I dag är Rodriguez sambo med Erika och far till barnen Lukas, 7, och Nelson, 4.
Via ett egna bolag arbetar han som språkutbildare, översättare och tolk.
– Mesta tiden tillbringar jag inom svenskspråkundervisningen på Luleå tekniska universitet, säger han.
Intensivgnugga
Rodriguez främsta uppgift på universitetet är att lära nyrekryterade utländska lärare, forskare och doktorander att behärska svenskan.
Parallellt med undervisningen har Rodriguez även satt en ära i att lära sig olika elevers egna hemspråk – bara för att visa på vad som är möjligt.
Det var till exempel så han började studera persiska (farsi) och kinesiska under fjolårsterminen.
– Vissa språk lär jag mig hyfsat, sedan kan jag stoppa undan dem, låta dem vila, ta fram och intensivgnugga språken en tid för att hålla dem levande, innan de på nytt kan läggas på hyllan ett tag, beskriver han.
Rabblat grammatik
– Det är många som har dålig erfarenhet av språkundervisning, som bara fått sitta och rabbla grammatik utan att egentligen förstå vad de håller på med.
– Att börja i den änden är som att lära sig simma utan att först hoppa ner i vattnet.
Rodriguez har alltid fokuserat inlärningen på att göra språket till en del i vardagen, uppbyggt på ord och meningar direkt kopplade till dagsaktuella, användbara ämnen.
– Då är det lättare att sätta in orden i sammanhang, förstå och skaffa sig en växande motivation.
Besläktade språk
– Med ett utvecklat nytt språk följer som regel en utvecklad livskvalité. Och ju fler språk man lär sig att hantera desto enklare är det att lära sig ytterligare nya.
– Olika språkfamiljer kan vara besläktade, man känner igen strukturer, ord, grammatiska system och får liksom en del gratis.
Med den trollformeln som bas har Adrian Rodriguez just nu plockat ner kinesiskan och norskan från hyllan, för att underhålla, drilla och slipa accenten med rätt tungvrickningsteknik.