Det är två områden som projektet ska forska kring. Den första delen handlar om det fossilfria stålets egenskaper och prestanda och den andra delen handlar om fossilfri ståltillverkning med fokus på att använda vätgas och biobaserade råmaterial. När det gäller vätgas ska de inte bara titta på den kopplat till stålframställningen utan även studera infrastruktur, säkerhetsaspekter och samhällelig acceptans. Så det är en lite bredare studie när det gäller vätgasen.
– Det unika är att det här är det första projektet från EU-fonden för rättvis omställning där man avsatt medel för att stötta regioner runt om i Europa som kommer att drabbas negativt av arbetet med att bli C02-neutrala. De regioner man identifierat i Sverige är Gotland, Västerbotten och Norrbotten. Det andra unika är att vi gått ihop mellan akademi, institutet och industri, säger Jens Hardell.
Projektet kommer att involvera ett stort antal forskare och specialister, men även flera personer kommer att nyrekryteras.
– Vi har ett 15-tal forskare som är involverade från LTU:s sida. Så har vi en grupp från Sverim samt ett antal specialister från SSAB. Så vi börjar närma oss 25-30 personer totalt redan nu. Till det behöver vi rekrytera, enligt min bedömning, 5-7 doktorander som kommer att arbeta i de här olika forskningsprojekten som vi håller på att formera just nu, säger han.
Blir det en annan typ av stål som framställs i den fossilfria processen, jämfört med det stål som produceras i dag?
– Både ja och nej. Tanken är att det inte ska vara annorlunda då man inte vill ta fram ett nytt material med nya egenskaper och därmed tvingas göra om alla konstruktionsunderlag. Å andra sidan tillverkar man stålet på ett annat sätt och det kan tyda på att stålet blir lite annorlunda. I Hybrit-projektet gick man i höstas ut med indikationer på att man får bättre egenskaper i det nya materialet. Vi vill beforska den frågan och förstå vilka skillnaderna är. Om det är några skillnader vill vi veta hur vi kan dra nytta av dem, säger Jens Hardell.