40 procent dyrare fjärrvärme när SSAB släcker masugnen

Luleå och Oxelösund har Sveriges lägsta fjärrvärmepriser, tack vare spillvärmen från SSAB. I Oxelösund kommer fjärrvärmepriset att öka med 40 procent när SSAB stänger masugnen.

När masugnen stängs kring 2030 måste fjärrvärmenätet värmas på annat sätt än med de heta masugnsgaserna. Kylvärme och värmepumpar kan bli svaret, enligt SSAB:s ansvarige för energifrågor.

När masugnen stängs kring 2030 måste fjärrvärmenätet värmas på annat sätt än med de heta masugnsgaserna. Kylvärme och värmepumpar kan bli svaret, enligt SSAB:s ansvarige för energifrågor.

Foto: Elisabeth Hedman

Luleå2022-02-04 11:00

I många år har Luleå och Oxelösund legat lägst i Sverige när priserna på fjärrvärme har jämförts, exempelvis i de årliga Nils Holgersson-undersökningarna. Förklaringen stavas spillvärme (restenergi) från SSAB:s masugnar. SSAB planerar att stänga masugnen och koksverket i Oxelösund 2025 då ståltillverkningen ska elektrifieras med en ljusbågsugn. 

Det har fått till följd att fjärrvärmenätet i Oxelösund kommer att anslutas till Vattenfalls kraftvärmeverk i Nyköping via en ny ledning.

– I och med att masugnen och koksverket stängs ned finns det inte tillräckligt med överskottsvärme, det räcker inte till fjärrvärmenätet, säger Per Koman Alm, vd för Oxelö Energi.

– Vårt fjärrvärmepris kommer att bli som snittet i riket, det blir en klar fördyring, 40 procent till 2026. Vi har redan börjat höja priset mer än vi behöver för att göra det successivt, fortsätter Per Koman Alm. 

I Luleå har SSAB och Luleå Energi nyligen kommit överens om att bolagen tillsammans ska utreda förutsättningarna för att ta tillvara restenergin när SSAB ställer om till fossilfri produktion i Luleå. Det kommer att ske kring 2030, enligt ett färskt inriktningsbeslut från SSAB:s styrelse.

– Det blir en helt annan typ av värmeproduktion, säger Tomas Hirsch, ansvarig för energifrågor på SSAB. 

I dag används den energirika masugnsgasen som bränsle i Lulekrafts kraftvärmeverk. När SSAB bygger om fabriken i Luleå till en minimill, med ljusbågsugn, ståltillverkning och valsverk så kommer istället ett behov av att kyla ned vissa delar i produktionen. Värmen som då kyls bort kan ledas till fjärrvärmenätet. 

– Vi har stora förhoppningar att med den teknik som finns i dag att kunna hitta en stor del av värmen som behövs för Luleå. Sen kanske man ibland behöver öka temperaturen med värmepumpar, säger Tomas Hirsch. 

Hur kommer det sig att den här lösningen ser så olik ut jämfört med Oxelösund?

– Förutsättningarna väldigt olika. Oxelösund är en liten kommun med väldigt liten fjärrvärmeförbrukning jämfört med Luleå. Det andra är att Oxelösund ligger relativt nära Nyköping och diskussionen om ledningen har varit igång i många år. Jag tycker inte att grundförutsättningarna är lika, säger Tomas Hirsch. 

För det första kommer SSAB att genomföra en mer genomgripande förändring i Luleå jämfört med i Oxelösund tillägger han.

– Det byggs ingen minimill i Oxelösund, vi byter masugnen mot en ljusbågsugn. Det är en helt annan situation än i Luleå. I Luleå bygger vi en helt ny minimill, en helt ny fabrik hela vägen, säger Tomas Hirsch.

Tror du att den nya anläggningen fullt ut kan ersätta den restvärme från SSAB som idag används?

– Med en kombination med värmepumpar så tror jag att det finns möjligheter att hitta så pass mycket restvärme att det kan ersätta i princip hela den produktion som är i dag, säger Tomas Hirsch. 

Vilket pris kommer fjärrvärmekunderna att få betala i framtiden?

– Man ska komma ihåg att det alternativ som finns i dag kommer att försvinna, någon typ av förändring kommer att ske i vilket fall. Tittar man på fjärrvärmepriserna så har Luleå legat lägst i många år. De kommuner som har legat lägst i pris är de kommuner där samhälle och industri har samverkat kring de här frågorna. Jag tror förutsättningarna finns att fjärrvärmen blir konkurrenskraftig även framåt, säger Tomas Hirsch.

SSAB:s gröna omställning

SSAB:s styrelse har fattat ett inriktningsbeslut att tidigarelägga den gröna omställningen till fossilfritt stål, det blev känt i förra veckan.

Ambitionen är ta bort koldioxidutsläppen kring år 2030. Anläggningarna i Luleå och Brahestad i Finland kommer att byggas om till så kallade minimills, med elektriska ljusbågsugnar och valsverk. Anläggningarna i Borlänge och Tavastehus ska vidareutvecklas för de nya produktionsprocesserna. Totalt handlar det om investeringar på cirka 45 miljarder kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!