Erik Heedman har deltagit i en referensgrupp som varit med i arbetet med att ta fram nya föreskrifter för bekämpning av bisjukdomar.
– Många som drabbas av varroa behandlar för mycket. Det finns bara ett sätt att kolla om det är läge att behandla och det är genom att göra nedfallsprov. Har man mer än fem döda kvalster per dygn, då ska man behandla. Annars ska man inte göra det, säger han.
Han förklarar att drottningen är väldigt känslig och alltför intensiva behandlingar med myrsyra kan orsaka att hon dör, vilket i sin tur leder till att hela bisamhället dör.
– Man rekommenderar också att man har drönarkakor, varroakvalstret har nämligen en förkärlek till drönarägg. Den ramen kan placeras i utkanten av samhället, då lägger drottningen sina drönarägg där, säger Erik Heedman.
Eftersom varroakvalstret prioriterar drönarkakan när den lägger sina ägg håller man nere förökningen av varroakvalster genom att med jämna mellanrum skära ut vaxet ur drönarkakan och lägga det i frysen.
– Det är en biologisk metod man kan använda sig av utöver syrabehandlingen, säger Erik Heedman och fortsätter:
– Gör man mer än en behandling med myrsyra måste man plocka ut drottningen, annars stryker hon med. Drabbas man av varroa är det jätteviktigt att man följer de rekommendationer som Jordbruksverket har gett ut. Man ska varken behandla mer eller mindre, säger han.
