Under torsdag eftermiddag klubbades ändringarna i den ofta omdiskuterade kommunala kostnadsutjämningen.
S+MP-regeringen fick igenom förslaget, som innebär att mer hänsyn tas till socioekonomiska faktorer och hur glest befolkad en kommun eller region är.
Elva miljarder kronor ska fördelas om mellan kommunerna, där Piteå, Boden och framförallt Luleå blir stora förlorare i Norrbotten, jämfört med tidigare år (se tabell längst ner).
L ville avslå, medan M och KD ville vänta med införandet till 2021 och göra egna ändringar i förslaget.
– Vi tycker att det är feltänkt. Kommuner som Luleå tvingas betala i en omfördelning som staten i högre omfattning borde stå för, säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Norrbotten.
Han pekar på hur alla kommuner – oavsett förutsättningar – har framtidsutmaningar, inte minst på grund av demografiutvecklingen.
– Hela kommunsektorn blöder, har svårigheter att klara välfärden. Att i det läget ställa kommuner mot varandra sliter sönder landet. Misskötta städer som Malmö får oerhört stora pengar och ska bäras upp av andra kommuner, trots att problemen beror på deras egen förskyllan, säger Mattias Karlsson.
Men Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i justitieutskottet, försvarar den nya kostnadsutjämningen.
– Ett av de viktigaste besluten den här terminen. Detta skapar mer jämlika förutsättningar att bedriva välfärd över hela landet. Otroligt viktigt inte minst för Norrbottens kommuner. Jag kan bara beklaga att M, KD och L inte står bakom det.
Han medger att det förändrade utjämningssystemets effekter är svåra att överblicka.
– Knappt någon politiker eller tjänsteman förmår att förklara systemets komplexitet. Det krävs en ”Professor Balthazar-maskin” för att alla variabler ska viktas rättvist.
Han är också medveten om kritiken från andra S-företrädare, däribland förre kommunalrådet Niklas Nordström, om att systemet slår mot kommuner som Luleå, Piteå och Boden.
– En orimlighet i att Norrland i stort bidrar för mycket till storstadsregioner som borde ha bättre förutsättningar. Men exempelvis Luleå har drivit på med framgång om att få igenom en förändringen i etapper, säger Lundh Sammeli apropå införandebidragen.
– Samtidigt har flera av länets kommuner stark tillväxt, med människor mitt i livet som jobbar och är produktiva. Rimligt att de också kan hjälpa andra kommuner.
Mattias Karlsson (M) menar att systemet "sliter isär" landet och att staten borde utjämna de kommunala ojämlikheterna i stället?
– Karlsson företräder ett parti som vill sänka skatterna. Lite väl enkel argumentation att säga att staten ska lösa problemen då, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Den nya kostnadsutjämningen föreslås träda i kraft 1 januari 2020.