"Förbättra säkerheten kring kärnkraften"

Barentsländerna har samlats i Luleå. Ryska isbrytare som drivs med kärnkraft är en het fråga. - Vi gillar inte den idén, säger Karin Åström, ordförande för den svenska delegationen i Nordiska rådet och S-riksdagsledamot från Norrbotten.

Karin Åström, ordförande för den svenska delegationen i Nordiska rådet och S-riksdagsledmot från Norrbotten, leder barentskonferensen i Luleå.

Karin Åström, ordförande för den svenska delegationen i Nordiska rådet och S-riksdagsledmot från Norrbotten, leder barentskonferensen i Luleå.

Foto: Bengt-Åke Persson

LULEÅ 2011-05-20 06:00

Omkring 200 deltagare från Barentsländerna - Danmark, Norge, Island, Finland, Ryssland och Sverige - deltar i den politiska Barentskonferensen som började i går.

Några av sakerna som diskuteras är klimatförändringar, transporter, ursprungsbefolkningars situation, energifrågor och hållbar ekonomisk utveckling.

- Frågan är hur vi ska använda naturresurserna i området, och göra det på ett miljömedvetet och hållbart sätt så att vi inte spär på de tragiska klimatförändringarna, säger Karin Åström, som leder konferensen.

Ryska isbrytare
En konkret fråga som det talas om är det faktum att ryska isbrytare drivs med kärnkraftsreaktorer, det för att göra dem kraftfullare.

- Det tycker ryssarna är ett bra sätt. De håller på att utveckla det. Då är det viktigt att vi från Sverige, och Norrbotten som är nära, markerar till deras högsta politiker att vi inte tycker om det, säger Karin Åström.

Anna Kireeva, bosatt i Murmansk, och journalist från den internationella miljöorganisationen Bellona, tycker att det finns mycket att göra för att förbättra säkerheten kring kärnkraften.

- Tyvärr anser Ryssland att isbrytare som drivs med kärnkraft är både behövda och efterfrågade. De vill bygga nya. Det är ett problem, säger Anna Kireeva.

Ingen infrastruktur
Och vad händer om någon reaktor går sönder på en isbrytare, undrar hon?

- Det är aldrig någon som kan tala om det. Var ska de ta vägen med isbrytaren? Det finns ingen infrastruktur för att ta hand om och reparera dem.

Hon säger att ryska media har blivit bättre på att lyfta fram miljöfrågor och att unga i hennes hemland blir mer och mer miljömedvetna.

Engagerad i nio år
Själv har hon varit engagerad i Bellona i nio år.

- Vår organisation gör aldrig några protestaktioner, det skulle inte hjälpa i mitt land. Vi jobbar på regeringsnivå. Bara på det sättet kan vi få någon att lyssna på oss, säger Anna Kireeva.

Är det svårt för er att lyckas göra någon skillnad?
- Ja, det är klart det är. Det finns inget miljötänk i Ryssland som liknar det i Europa. Där måste vi ändra på oss, vi måste få till ett grönare tänk i allt vi gör, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om